MES TRES CHERS FRERES ET SŒURS PEUL SYEEWTERE « DOOSGAL » HAKKUNDE MEN E CEERNO MANSUUR : Mi innii salminaango tiiɗngo fayde e mon ,en ñaagiima kadi nde Geno rokkata en juulde ko heewi . Hannde ko siiftin’de en jɗndooe hakkunde men e Ceerno Alhajji Mansuur Baro . Kilafa men e nguurndam mum ,Ganndo e seeren e men wonɓnoo ,eɗen mbiya yo Geno haarnu mo Aljanna. O dañiinoɗ o Felo waajaade sabu fellude Diine e Poor_santi leydi Gabon e hitaande 1997 /25/9.Ceerno Mansuur Baro miñiraaɓe makko ɓe o jiidi Baaba : ko Ceerno seek Tijjaani Baro e Ceerno Alfaa Maalik Baro, een yummɓiraa o ɗ mumen ko Sokna Raabiyatu. O jiidi yumma e Baaba : ko Ceerno Baabakara Baro e Ceerno Aliw Baro ,ɓeen yummiraa o mumɗ en ko Sokna Mariyam Gey. YO JAM E KISAL WONƁ’ES NGU BARO FU WONAA NOON SIL_SILI ASKO MAKKO KAALATEN ,ALAA KO HAA YIMƁE NGANNDA TAN KO HAALATEE KO EƊEN NJOGANII ƊUUM HUMPITO , HANNDE NOON KO HUUNDE KAALDUNO ƊEN E MAKKO TAWI KO E NGOƳAAJI LEÑOL NGOL . En njeewtidiino e makko haala Ɗemngal men Fulfulde,ombo humpitii ko heewi e maggal ,kadi ngenndiyankee e heew e eɓna ɓnjokkondirnoo e makko . O hɓe iino tiimde e deftere men celluka nde , o wonndi heen bal e iɗi ,ɗ kaɗdi o sifiima heen Yiyannde makko wumtunde e dow Dental Poor_santi .
MES TRES CHERS FRERES ET SŒURS PEULS YEEWTERE « DOOSGAL » HAKKUNDE MEN E CEERNO MANSUUR :
ɗ Mi innii salminaango tii ngo fayde e mon ,
en ñaagiima kadi nde Geno rokkata en juulde ko heewi .
ɗ Hannde ko siiftin’de en joo nde hakkunde men e Ceerno Alhajji Mansuur Baro .
ɓ Kilafa men e nguurndam mum ,Ganndo e seeren e men wonnoo ,
ɗ e en mbiya yo Geno haarnu mo Aljanna.
ɗ O dañiino o Felo waajaade sabu fellude Diine e Poor_santi leydi Gabon e ɓ ɓ hitaande 1997 /25/9.Ceerno Mansuur Baro miñiraa e makko e o jiidi Baaba :
ɓ ɗ ko Ceerno seek Tijjaani Baro e Ceerno Alfaa Maalik Baro, een yummiraa o mumen ko Sokna Raabiyatu.
O jiidi yumma e Baaba : ko Ceerno Baabakara Baro e Ceerno Aliw ɓ ɗ Baro , een yummiraa o mumen ko Sokna Mariyam Gey.
Ɓ YO JAM E KISAL WON’E ESNGU BARO FU WONAA NOON SIL_SILI ASKO MAKKO KAALATEN ,
Ɓ Ɗ ALAA KO HAA YIM E NGANNDA TAN KO HAALATEE KO E EN Ɗ NJOGANII UUM HUMPITO ,
Ɗ HANNDE NOON KO HUUNDE KAALDUNO EN E MAKKO TAWI KO E Ƴ NGO AAJI LEÑOL NGOL .
Ɗ En njeewtidiino e makko haala emngal men Fulfulde,
ɓ ɓ ombo humpitii ko heewi e maggal ,kadi ngenndiyankee e heew e ena njokkondirnoo e makko .
ɓ O he iino tiimde e deftere men celluka nde ,
ɗ ɗ ɗ o wonndi heen bal e i i , kadi o sifiima heen Yiyannde makko wumtunde e dow Dental Poor_santi .
ɗ ɗ ɗ O adii naamndaade mi ko mbete mbi o yiya ca eele e “Ma” rokkata e nder HAALA walla BINNDOL .
ɗ ɗ En kollitii yiyannde mee en yaajnde e tuma nde njaabti en mo haala “Ma”.
ɗ Mbiy en Pulaar walla Fulfulde ne jogii “MA”:
1 Ma seŋorde Gollal ,
2 Ma jooforde ,
ɗ 3 Ma (a) pu orka haala…,
ɗ e Maa gontoowo « walla » e E , ko i nay ndeke : heen Ma fu en kaalii hono waylortoo.
ɗ ɗ ɗ E en nganndi e doge men jawtu e eya en njoofinooma Ma (a) ,Ha (a) e Fa (a).
ɗ Hannde en ngartat heen sabu faamde Ma ,Ha e Fa ko huunde wa nde ɗ faayiida e nder emngal men .
ɓ ɗ So en ke ii oon faamuya kadi kaalen tawde mi rokkiino en Alluwal : ɗ ɓ ɓ ɗ ɓ ɓ lomto in e haaloo e e haaldetee e ,njaltin en Haaloo e innitii e ɓ ɗƁɗ ɗɗ ,Haaloo e e joo nde e adotoo i Ngo a fof.
ɗƁɗ ɗɗ Ko noon hay to jawdi e huunde fu lomtotoo i e adotoo i Ngo a ne ɗ woodi soko en cuwaa tawo wa de Alluwal jawdi e huunde ngal e nder facebook.
ɗ Tesko : hay so en mba aani rogere mawnde ,
ƴ so en eewtiima HAALA e mbaydi BINNDOL hono doosgal dalliniri en ,
ndeen dey en nganndat Nafoore ŋari celluka men e kala fannu mbinndiin’ e njanngiin’ : ɓ ɗ 1.ena woodi Ma tan en nih ,olo seŋorde Gollal no mbiy
oon Ma wonaa lomto walla jooforde soko ko Ma sakkitorde Gollal ngal kaalaten , artira faamuya e kala kaaloowo won’de ko kañum jeyi konngol (sujet),
ƴ et ce sont les verbes portés par des sujets pronominaux, sabu eew :
ÑITTAADE
DARAADE
Ɓ FII TAADE
HADDAADE
ÑORAADE
NGEMMBAADE , nous avons 541 selon les verbes que nous avions vérifiés et classés…
Jooni noon so en njerwiima :
Mi ñittiima Mi dariima ɓ Mi fii tiima
Mi haddiima Mi ñoriima ɗ Mi ngemmbiima , o e fannu Binndol en nganndii Ma ko seŋorde Gollal ,
ɓ ɓ ko kam e ñittii ,ndarii ,pii tii,kaddii kadi ñorii ,
ndeke jiidaa e :
Mi ñittu ma Mi darnu ma ɓ Mi fii tu ma Mi haddu ma
ɗ ɓ Mi ñor ma , o ko Aan ñittaa ,darnaa ,fii taa , haddaa kadi ñoraa. 2. Ena woodi haa hannde Ma (a) waawnorde…
ɗɗ oon ko Ma po orka haala heen sahaa,
ƴ ko tuggorde haala walla eerorde konngol , yamira kadi waawna , c'est-à-dire ce Ma nous oblige de faire l’action. Ma a kaalaa
Ma a njahaa
Ma a ndawaa
ɗ Ma a ummu aa
ɗ Ma a mbinndaa , o e nder HAALA he a jokkondirat Ma e A to wowlaango woni liaison soko jokkondirtaa e Binndol ɗ sabu oon A ko lomto ,
ɗ uum firti :a ummoto aan
a haalat aan a yahat aan ɗ a dawat aan , so tawii ko keewal dans le sens sujet inverse , oon Ma duurtat yeru:
Maa kaalen : Ma en kaal
Maa mbinnden : Ma en mbinndu
Maa ndogen : Ma en ndog
Maa cuusen : Ma en cuus ,
ɗ Ɓ Ɓ yi i hollitde en so tawii lomto A, O ,OYA ,OON , E ,MIN , EEN e O Ɓ Ɓɓ KANKO , e KAM E fof so ardiima Ma tawi alaa ko ilii hakkunde majje ɗ , oon e oon sahaa Ma duurtataa , so en ndokkii yeru mbiyen Ma o ar
Ma o yah
Ma min kaal
Ma min cuus
ɓ Ma e ndog
Ma oon ar .
ɓ ɓƁ Ɓ Ma e njah kam e= E KAM E.
Ma o yah kanko Demmba= O KANKO.
ɗ 3.Yuurnito nganndaa Ma (a) so tawii ko Sammba walla Demmba , oon ko Maa :
Ko maa Sammba walla Demmba
Maa Demmba maa samba
Maa miin walla aan
Maa aan walla miin,ici Maa signifie tout couramment ou e E.
Maintenant s’il s’agit d’autre Ma le 4 eme, il est pronom personnel :
Je parle avec toi
ɗ mbi o haalda e ma ɗ ɗ mi yi ii ma ,wa de mi haalan’ ma gila bonaani, so tawii a faamii anndu ko noon hay HAA e FAA :
haa janngo :faa nanngo
haa ndeen :faa ndeen
haa pinen :faa pinen
ɗ ɗ haa ummo en :faa ummo en, soko Doosgal dottii heen A ngam fammin’de ɗ ɗ e ŋar in’de Binndol so lomto wonii yeeso Ha e Fa , oon ko A tan winndetee ,yeru :
ɓ Ha e ngara Ha o ara Ha o yaha Ha a ngara Fa a ngaraa ,
ƴɓ kono eew : Haa heew e ngannda
Haa ndañen wune
Faa jooni
Haa weli
ɓ Ha e ndawa
Ƴ eew so a lommbitii « lomto » hakkunde mum e Ma walla Ha ena wonta :
ɓ Maa haalaa haa nanaa hanti nde faamuya he aa.
ɓ Maa winndaa haa sellinaa kadi dallinaa nde Doosgal ja aa.
ɓ Maa yahaa toon nde fehre dañaa haa tawanoo e fu mbeltii.
ɗ Maa araa nde jam yiyaa haa hankadi fof huutoraa , so en paamii o nde ɗ ɗ tawnoo “lomto” lommbaaki ,wa de Maa duurtii e tee ñonndi aani kadi waylaaki.
Ɗ o wonaa gootum e wiyde ; Ma a kaalaa
Ma a mbinndaa
Sabu Ma o haal
Ma o winndu
ɓ Ma e kaal
ɓ Ma e mbinndu
Ha a ndawaa, mais il te faut liaison entre Ha et A ou entre Ma et A
ɗɗ ɗ Tesko ; so tawii Gollal fu oriima hono e 11 Alkule : A , B, D, F, G, H, J, ɗ ɗ R ,S, W e Y , so wonii nih , anndu so A lomto yamirii , heen i i F e H ko Ɗɗ ɗ BAYLOTOO E, eya ko ñonndi ooje , yeru :
Ha a kiwaa , mais il te faut une liaison obligatoire entre Ha et A pour une pronociation phonétique (haaaa),
ɓ Soko ndaar : Min ndemi gese am jeeri ,sukaa e amen kuurnii haa soñaa.
Min cokki gawri haa heewi , doge_doge min ngoppaani ko maa hortinaa nde min pooftii.
ɗ ɗ ɗ ɗ Mbi o yetta Allah dokku o mi miijo haa mbaaw_mi wa de yi de am.
ɗ Mi daroo hamdinaade ha mi yetta Allah dokku o mi waawde miijaade.
MES CHERS FRERES ET SŒURS VOILA DONC QUELQUES PRECISIONS POUR L’ORTHOGRAPHE DE LA REGLE QUI CONCERNE « MA » A TRES BIENTOT, A VOUS ABDOULAYE YAYA NGUETT ECRIVAIN…