Barnavännen, 1905-01 - Illustrerad Veckotidning för de Små

Various

Informations

• Publié par: jenim
• Publié le: 08 décembre 2010
• Nombre de lectures: 94
• Langue: Swedish
• Poids de l'ouvrage: 1 Mo

Extrait

The Project Gutenberg EBook of Barnavännen, 1905-01, by Various This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included with this eBook or online at www.gutenberg.org

Title: Barnavännen, 1905-01  Illustrerad Veckotidning för de Små Author: Various Editor: J.B. Gauffin Release Date: December 5, 2008 [EBook #27416] Language: Swedish Character set encoding: ISO-8859-1 *** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK BARNAVÄNNEN, 1905-01 ***

Produced by Juliet Sutherland, Rénald Lévesque and the Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net

BARNAVÄNNEN ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR DE SMÅ UTGIFVEN AF J. B. GAUFFIN UNDER MEDVERKAN AF FLERE BARNAVÄNNER TJUGUANDRA ÅRGÅNGEN 1905

UPPSALA Tidningen Barnavännens Förlag

 Ledande uppsatser.

INNEHÅLL.

 Sid. Guds rike är nära. Fr. E.  2 En sabbatsdag i Jesu lif. J. B. G.  9 Jesus botar en lam. Fr. E.  17

Publikaners och syndares vän. J. B. G.  25 Guds rike. Fr. E.  33 Jesus stillar stormen. J. B. G.  41 Jairi dotter. Fr. E.  49 Johannes döparens död. J. B. G.  57 Kristi ödmjukhet. Fr. E.  65 Kristi förklaring. J. B. G.  73 Jesus förutsäger sitt lidande. Fr. E.  81 Hvar är frukten? J. B. G.  89 Jesus hyllas i Betanien. J. B. G.  97 Petrus förnekar Jesus. J. B. G.  105 Jesus eller Barrabas. Fr. E.  113 För oss. J. B. G.  121 Herren uppenbarar sig för de sina. Fr. E.  129 Jesus välsignar barnen. J. B. G.  137 Den rike ynglingen. Fr. E.  145 Ljusets barn. J. B. G.  153 En underbar tro. Fr. E.  161 Kristi himmelsfärd. J. B. G.  169 Kyrkans grundläggning. Fr. E.  178 Filippus och etiopiern. J. B. G.  193 Förbönen och Guds hjälp. Fr. E.  201 Förmaningsord till lydnad för Gud. J. B. G.  209 Ödmjukhet och vaksamhet. Fr. E.  217 Tåresådd och glädjeskörd. J. B. G.  225 Syndabekännelse och förlåtelse. Fr. E.  233 Herre, du känner mig. J. B. G.  241 Varning för lättja. Fr. E.  249 Ett nytt hjärta och en ny ande. J. B. G.  257 Varningsord till den ljumme. J. B. G.  265 Nya himlar och en ny jord. J. B. G.  273 Moses födelse och barndom. Fr. E.  281 Moses kallelse. J. B. G.  289 Påskalammet.  Fr. E.  297 Vandringen genom Röda hafvet. J. B. G.  305 Guds bud till oss. Fr. E.  313 Israels affall. J. B. G.  321 Vandringen i öknen. J. B. G.  329 Den israelitiska gudstjänsten. J. B. G.  337 Vår öfverstepräst. J. B. G.  345 Spejarne. J. B. G.  353 Josua vid Jordan. Fr. E.  361 Josua och Israel vid Jeriko. J. B. G.  369 Josuas afskedstal. Fr. E.  377 Johannes födelse bebådas. J. B. G.  385 Jesu födelse bebådas. Fr. E.  393 Marias lofsång. J. B. G.  401 Soluppgången från höjden. J. B. G.  410 Jesus, vår konung. Fr. E.  417  Smärre berättelser. Djupt inne i skogen. J. B. G.  11 En saga. Einar Gauffin.  18 Lek och arbete. J. B. G.  21 Din käpp och staf de trösta mig. 23 Vägvisare. J. B. G.  27 Guds fåglar. 30 Johannes. 30 Bilder ur onkel Erics tittskåp. 39 Det är friskt i skogen. J. B. G.  44 För våra allra minsta. Goda vänner. J. B. G.  46 På svag is. J. B. G.  62 För våra allra minsta. 1. Små, som gå i vägen. J. B. G.  62 För våra allra minsta. 2. En liten musiker. J. B. G.  63 En barnavän. I. och H.  66 Farmors berättelse. 79 En ovanlig slädfärd. J. B. G.  84 Duktiga pojkar. Efter norskan. 90 Handlade han klokt? 98 Samvetets bud. 98 Läser du din bibel? 106 Erik och Anton. J. B. G.  118 Den lilla fridstifterskan. 122 Återuppstånden.  J. B. G.  126 Frukost åt gässen. J. B. G.  134 Sökande efter den okände Guden. 138 En god rekommendation. 142 Gossen, som icke kan. 146

Farfars stjärna. 154 Den bäska drycken. 162 Flickan med tändstickorna. C. Andersen.  163 Hon vann seger. Berättelse af Anna H----m Preinitz . 180 Blomsterförsäljerskan. 186 Lärkans hemlighet. J. B. Cherman.  189 Krig. 191 Hvad vänlighet förmådde. 194 I solvarm sommar. ( Farbror. ) 205 Eva. 210 En kindergarten. J. B. G.  211 Lilla Lisas missionsgåfva. Berättelse från Kongo, upptecknad af A. G.  226 Ett Herrens sändebud. J. B. G.  237 Guds vägar. C. Trog.  242 För våra allra minsta. Hvem är hon? 252 Verners tvåkrona. K. K----n.  274 "Det var jag." Leo Tolstoy. (Amer. Söndagsskolvännen.) 290 Den räddande brisen. 306 Olydnad. 314 Kråkorna med. 322 Kärleksgärningar. 346 Två vänner. J. B. G.  372 För våra allra minsta. Till Amerika och hem igen. J. B. G.  380 En dröm. 382 En hemlighet. 400 God vinst. 400 Vedergällning.  K. K----n.  402 Flitiga gossar. J. B. G.  406 Lillans julrim. Af Anna H----m Preinitz.  414 Gud hör bön. 418 Solrosen. J. B. G.  422  Längre berättelser.  Sid. Hvad julgranarna berättade 6 Feladt och heladt. Berättelse af " Mormor ". 47 De små missionärerna 86 Broderskärlek 127 Skyddsängeln. Af Ad. Grändler . Från tyskan af A. G.  174 Strandfyndet 238 Från slafbojor till frihet. Af Ad. Hoffman . 254 Stormfloden 287 Ett solens barn. Af Alcock . 304 Annas offer. Af Alli Trygg-Helenius . 407  Naturhistoriska och geografiska uppsatser.  Af J. B. Gauffin. En besynnerlig fisk. Näbbgäddan 54 Mården i hönshuset. 115 Ett farligt djur. Den amerikanske bison. 198 Svenska bilder: Kalix 258 D:o Haparanda 268 D:o Torneå 276 D:o Piteå 283 D:o Luleå 292, 301 D:o Kiruna 309 D:o Från Kiruna till Riksgränsen 317, 324 D:o Riksgränsen-Narvik 333 D:o Gellivara 340 D:o Malmberget 350 D:o I Jockmock 356, 364 D:o Utför Lule älf 370, 378 D:o Harads och Svartlå 386 D:o Boden 394

                        kcetgninfeLsdanar. Hans Christian Andersen 119 Doktor Barnardo och hans barnhem 328  Sånger. Välkommen till oss, du nya år! Ella  1 En lektion. Anna H--m  22 Pullor, mina små! Anna H--m  27

Stackars frusna små! Ella  38 En liten husmor. Ella  68 Små djurvänner. Ella  78 Två små dockmammor. Anna H--m Preinitz  86 Solblomster.  Anna H--m Preinitz  95 Namnsdagssång för far. Anna H--m Preinitz  100 När lillebror kom. Anna H--m Preinitz  110 Vid Jesu kors. Ella  126 Vid systers bår. J. B. G.  147 Sångargossen.  Anna H--m Preinitz  147 Indianer och hvita. Ella  155 Dröm. Anna H--m Preinitz  155 Våren. J. B. G. 177 Min lyra. Ett barndomsminne. Eric  179 Gult och blått--Svenskt och godt. Ella Beskow  184 En presentation. Anna H--m Preinitz  189 Tre generationer. Anna H--m Preinitz  198 Röfvare. Ella  204 Jesus. Mästare! Anna H--m Preinitz  213 Den lille konstnären. Ella  221 Stilla kisse! Anna H--m Preinitz  231 Vårblom. Ella  236 Bror kommer hem. Ella  244 Mellan blommor och blad. J. B. G.  246 Omaka lekkamrater. Anna H--m Preinitz  251 Aftonstämning.  Anna H--m Preinitz  258 Att dikta sagor. Anna H--m Preinitz  266 Liljor. Anna H--m Preinitz  291 Vallflickans sång. Anna H--m Preinitz  301 Den lille äppeltjufven. Ella  308 Frisk vind. Ella  315 Nyfikna vänner. Anna H--m Preinitz  331 Framtidsdrömmar.  Ella  356 Mormors födelsedag. Ella  364 Gåsungarnas frukost. Ella  374 Kissekatten och jag. Ella  382 En styrkedryck. Ella  390 Låt oss sjunga. Ella  398 En julglimt. A. A.  404 Jul. K--n  409 Nu stundar den heliga julens tid. Ella  411 En juldröm 421 Sveas nyårsbön 424  Illustrationer. Tulla och Notti. 3 Välkommen till oss, du nya år! 4 Julängeln sjöng med. 5 Lek och allvar. 11 Jesus utanför Petri husdörr. 12 Djupt inne i skogen. 13 En lektion. 20 Lek och arbete. 21, 22 Pullor, mina små! 28 Vägvisare. 29 Stackars frusna små! 36 En flickskola i Indien. 37 Jesus stillar stormen. 44 Det är friskt i skogen. 45 Goda vänner. 46 Jairi dotter. 52 En som gratulerar. 53 En besynnerlig fisk. 55 På svag is. 60 Små som gå i vägen. 61 En liten musiker. 63 En liten husmor. 68 Slöjdkonstnärer. 69 Kristi förklaring. 74 En intressant bok. 76 Små djurvänner. 77 Genom morfars glasögon. 83 En ovanlig slädfärd. 84 Två små dockmammor. 85 Solblomster. 92 En farlig strid. 93 Namnsdagssång för far. 100 Stackars Beppo! 101 De små missionärerna. 102 När lillebror kom. 108

Farmors födelsedagssång. 109 Mården i hönshuset. 110 Erik och Anton. 117 Hans Christian Andersen. 119 H. C. Andersens barndomshem i Odense. 119 Vid Jesu kors. 124 Återuppstånden. 125 Jesus på väg till Emmaus. 132 Frukost åt gässen. 133 Jesus välsignar barnen. 140 Hvem skall ge vika? 141 Broderskärlek. 143, 159 Vid systers bår. 148 Sångargossen. 149 Indianer och hvita. 156 Dröm. 157 Den lilla flickan med tändstickorna. 164 För våra allra minsta. 165, 166 Lilla Berta. 172 Barnsligt. 173, 174 Min lyra. 179 Hon vann seger. 180, 181, 182 Gult och blått--Svenskt och godt. 185 Blomsterförsäljerskan. 186 En presentation. 188 Lärkans hemlighet. 190 Tre generationer. 196 Ett farligt djur. Den amerikanske bison. 197 Röfvare. 204 I solvarm sommar. 205 En kindergarten. 212 Jesus, Mästare! 213 Karl och Greta. 214 Solskeppet. 220 Den lille konstnären. 221 Lisa och Lars. 222 En föreläsning. 228 Stilla kisse. 229 Vårblom. 236 Ett Herrens sändebud. 237 Bror kommer hem. 244 När körsbären mogna. 245 Mellan blommor och blad. 246 Omaka lekkamrater. 252 Hvem är hon? 253 En svår uppgift. 254 Aftonstämning. 259 Svenska bilder: Kalix. 260, 261 Att dikta sagor. 267 Svenska bilder: Haparanda. 268, 269, 276  D:o Torneå. 276, 277, 278  D:o Midnattssolen från Haparanda  kyrka. 277  D:o Piteå. 284, 285  D:o Luleå. Betelkapellet. 292 Liljor. 293 Svenska bilder: Luleå 294 Vallflickans sång. 300 Svenska bilder: Luleå. 302, 303 Den lille äppeltjufven. 308 Svenska bilder: Larossavaara malmberg och Kiruna  stad. 309  D:o Kirunavaara malmberg. 310  D:o Jukkasjärvi kyrka. 310 Frisk vind. 316 Svenska bilder: Vid Abisko. 317  D:o Björkliden. 318  D:o Tornehamn. 318  D:o Lappländsk vinterbild. 325  D:o Stationen Riksgränsen. 325  D:o Lappbruden vid Vassijokki. 326 Nyfikna vänner. 332 Svenska bilder: Rombaksdalen. 333  D:o Narvik. 334 Doktor Barnardo. 339 Svenska bilder: Gellivara. 340, 341  D:o Malmberget. 341, 349 I D:r Barnardos väntsal. 348 Från D:r Barnardos barnhem. 355 Framtidsdrömmar. 357 Svenska bilder: Stationen vid Murjek. 358 I barnhemmets kyrka i Ilford. 363 Från barnhemmet i Ilford. 363 Mormors födelsedag. 365 Svenska bilder: Bron och forsen vid Porsi. 366

 D:o Vattenfallet vid Edefors. 371 Två vänner. 372 Gåsungarnas frukost. 373 Svenska bilder: Edefors gård. 379 Till Amerika och hem igen. 380 Kissekatten och jag. 381 Svenska bilder: Från Boden. 387, 394, 396  D:o Svartlå. 388 En styrkedryck. 389 Låt oss sjunga. 397 En julglimt. 404 Flitiga gossar. 405 Soluppgången från höjden. 410 Nu stundar den heliga julens tid. 412 Lillans julrim. 413 Fåglarnas jul. 420 En juldröm. 421 Solrosen. 424 Sveas Nyårsbön. 425

N:o 1 5 Jan.

Illustrerad Veckotidning för Söndagsskolan och Hemmet. Redaktör: J. B. GAUFFIN, Uppsala.

Välkommen till oss, du nya år! Med teckning af Jenny Nyström-Stoopendaal . Välkommen till oss, du nya år, med snö och vinter, med sol och vår, med sommarjubel i alla snår, med mogna skördar på fält och gärden och skymningsstunder kring trefna härden! Välkommen till oss! Gif lycka, frid! Må vapnen sänkas i världen vid! Gud skydde Sverige för ofredstid!-- Ja, Han vill hjälpa, Han vill beskydda båd' små och stora i slott och hydda. Välkommen till oss! Hvad än du ger, jag tror därpå, att Guds vilja sker, att Han sin nåd hvarje dag beter. När jag ta'r allt från Gud Faders händer, det säkert mig till det bästa länder. Ella .

22 årg. 1905.

Guds rike är nära. Mark. 1: 14. iden är fullbordad och Guds rike är nära!  Så talade Herren Jesus i början af sin verksamhet. Världen var för honom ett stort såningsfält, det gällde att rycka upp sekelgamla fördomar och låta hjärtats åkerteg djup-*plöjas af ordets plogbill. Nu var tiden kommen för ett dylikt såningsarbete, det var en vårtid efter en långvarig vinter af kall likgiltighet. Johannes hade slutat sitt värf, Kristus fann fältet förberedt för sådd genom hans trogna arbete. Men i denna myckna skörd behöfde han arbetare. Han behöfde vittnen, som kunde nå folket med sitt lätt förstådda hvardagsspråk, men som dock på samma gång voro Jesu vittnen, som kunde vittna om Jesu kärlek och nåd, och sålunda draga massorna till honom. Kristus fann i fiskarena Simon och Andreas, Jakob och Johannes de män, som han behöfde för detta värf. Till dem ljöd nu kallelsen: Följen mig, och jag skall göra eder till människofiskare. Vi gå nu till vår egen tid. Den kallas "missionens tidehvarf". Hvarför då detta? Emedan Guds rike såsom aldrig förr har kommit hednavärlden mycket nära. Dessa tusen millioner hedningar ha uppsökts af en skara män och kvinnor, som kunna liknas vid en stor här, utgången för att eröfra världen för sin frälsare. För etthundra år sedan var Afrika icke blott den mörka, utan ock den obekanta och otillgängliga världsdelen. Huru är det väl nu? Nu äro vägar banade i den mörka världsdelen, icke blott från norr och söder, utan äfven från öster och väster. Till och med järnvägen har redan letat sig fram utmed Kongos strand till den punkt, hvarest floden börjar blifva segelbar. I detta land har Svenska Missionsförbundet sedan flera år utöfvat en framgångsrik verksamhet, och äfven Sveriges söndagsskolbarn underhålla missionärer därute, som undervisa de små svarta barnen om Jesus, barnens vän. Det stora Kina var för hundra år sedan ett nästan tillslutet land. De krig, som Europas stormakter fört mot Kina, hafva ej varit ägnade att öppna kinesernas hjärtan för evangelium. Främlingshat var krigets närmaste följd. Så mycket mer glädjande är det då, att trots detta hat missionen dock vunnit framgång i alla Kinas provinser och biländer. Äfven här underhålla våra söndagsskolbarn flera missionärer. Herren Jesus ser hednavärldens nöd. Han ser, huru hedningen söker frid men finner ingen, han söker lycka men finner den ej, ja, han ser, huru tusentals människor dö utan att hafva lärt känna honom, syndares frälsare. Därför har han kallat våra missionärer till arbetet bland hedningarne därute. Han har också uppväckt många svenska barn till att bedja för missionen och samla medel till dess underhåll. Men ofta fruktar jag, att våra barn skola tröttna. O, att vi aldrig tröttnade, ty vi kunna göra stora ting, om vi förena våra krafter och hålla ut. Eder egen tidning skall under årets lopp meddela eder skildringar från missionsfälten. Älskade små, glömmen ej att i edra böner innesluta edra missionärer och de barn, bland hvilka de arbeta! I vår tid är världen öppen för Guds evangelium, och mången hedning längtar och suckar: "Kommer dag ej snart?" Fr. E.

Tulla och Notti.

ulla och Notti äro två små lappbarn och syskon. De ha också två kusiner, som bo på andra sidan skogsåsen bredvid älfstranden. Notti, som går i skolan, hade af sin lärare fått en jultidning och en äfven åt sin lilla syster. Kusinerna voro ännu för små för att kunna besöka skolan och därför hade de fått ingenting. Detta visste Tulla så väl, och hon visste äfven, att de små kusinerna ingenting skulle få till julklapp. "Hör du, Notti", sade hon till sin bror på julaftonsmorgonen, "kunde inte du och jag nöja oss med en tidning tillsammans? Vi kunna ju se tillsammans på alla de vackra 'gubbarna' och taflorna, och om du läser högt, så ska jag höra på. Då kan kusin Åsa och kusin Tova få den andra tidningen" . Notti tyckte, att Tullas förslag var riktigt förståndigt, och så togo de på sina skidor och stoppade den vackra jultidningen innanför kolten och gåfvo sig på väg.

"Kom bara snart hem", ropade deras mor efter dem, "innan det blir riktigt mörkt." Ty skymning är det nästan jämt om dagarna vid jultiden i Lappland. Det blef inte liten glädje för de små kusinerna att få en så vacker jultidning att se på. I dag hade inte Notti tid att läsa för dem. Men under julen skulle han komma åter i sällskap med far och mor. Då skulle de stanna hela dagen, och då skulle han läsa för både små och stora. Och så vände Tulla och Notti åter till sitt hem i vinterskymningen. Tulla var nästan trött af skidfärden i backarna. Men på skidorna hade hon lärt sig att stå säkert ända från hon var bara tre år. Och nu gick det af sig själft mot fars och mors lilla stuga. J. B. G.

Från barnens missionärer i Kina och Kongo är jag i tillfälle att kunna hälsa Barnavännens läsare. Missionär och fru Börrisson i Kongo ha sändt en uppmuntrande kvartalsredogörelse från stationen Kinkenge. Från fröken Hilma Börjeson har kommit ett långt bref från Kina till Barnavännens farbror med många jul- och nyårshälsningar till Sveriges söndagsskolbarn samt med löfte om ett särskildt bref till barnen på nyåret. Hon är barnens missionär i Kina jämte herr och fru Freden. De voro alla friska men önskade, att ni skulle komma ihåg dem, när ni knäppa edra händer och gå till Gud i bön. Glömmen inte heller hednabarnen i våra skolor därute i Kongo och Kina! Det behöfves mycket ljus ännu öfver hednavärlden och i dess mörker, det behöfves ock mycket ljus i vårt eget mörker, i vår egen nöd här hemma i Sverige, på det synd och villa må vika ifrån oss och rättfärdighet och frid fylla allas hjärtan. Barnavännens Farbror.

VÄLKOMMEN TILL OSS, DU NYA ÅR!

JULÄNGELN SJÖNG MED.

Hvad julgranarna berättade. Med teckning. ögt uppe på skogssluttningen blåste vinden frisk och kall och decembersolen lyste vänligt på de unga granarna samt fröjdade sig åt deras friska grönska. De voro solens älsklingsbarn, dessa granar, där de höjde sina smärta spiror mot höjden, liksom om de velat tacka henne för den lifskraft hon skänkt dem. Men icke alla de små granarna, som vind och solsken hälsat i går, funnos i dag kvar på sluttningen. Solen lät därför blicken sökande spana omkring, och slutligen fann hon de saknade, ett helt sällskap, som stodo där resfärdiga. De sågo likväl icke alls ledsna och bedröfvade ut, nej, de voro lika gröna och friska som sina syskon, hvilka ännu hade sina rötter i den frusna marken. Ja, det fanns hos dem en egendomlig, aningsfull väntan, som de andra träden saknade. Och den gyllene solstrålen frågade: "Ni äro väl mycket bedröfvade för att ni måste bort från skogen, bort från bröder och systrar, bort från den blåa himmeln, från luft och sol?" "Bedröfvade?--Nej, vi äro däremot mycket glada; ty vi skola få skåda människornas julfröjd." Och genom ungskogen, som stod kvar på sluttningen, flög en sakta susning. Den upprepade aningsfullt: "Julfröjd". Men huru visste granarna i skogen någonting om julfröjd? Hade väl julens ängel, han, som sväfvar fram öfver städer och byar, hade han hälsat på i skogen och hviskat om julens budskap äfven till den? Snart kommo stora kälkar, dragna af hästar, hitupp. På dem skulle granarna resa ut i världen. De viftade ännu en sista afskedshälsning till de kvarvarande syskonen, hvilka med beundran sågo efter dem. Visst var det skönt att grönska här uppe i Guds klara solsken, men de hade nu fått en aning om någonting ännu härligare, som de aldrig skådat.---- Huru länge de unga granarna färdades, därom visste de ingenting. Men en dag stodo de alla i en lång rad på en plats, som var omgifven af höga hus. Var det här de skulle få se människornas julfröjd? Julgranarna hade likväl ingen tid till utbyte af tankar, ty den ena försvann utåt en gata, en annan åt en annan gata, och ingendera visste, hvart den andra tog vägen. "Farväl, farväl!" ropade de till hvarandra, "vi skola

försöka träffas igen och berätta hvad vi genomlefvat!"

 * * * Det var dagen före trettondagen. I en stor skolsal bars in den ena julgranen efter den andra. Där kommo stadsbud med stora, präktiga granar, där muntra skolgossar med små, blygsamma granar, hvilka tills i går burit sötsaker och ljus och stjärnor på sina grenar. Snart förvandlades skolsalen till en grönskade skog. I morgon skulle här blifva fäst för söndagsskolbarnen, och många vänner till de unga hade sändt hit de julgranar, som deras egna småttingar hade plundrat. Lärarinnan, en vänlig medelålders kvinna, gick liksom en god julfé omkring i salen för att ordna allt, som i morgon skulle pryda de vackra granarna. I sin ifver märkte hon icke, att det prasslade och susade så underligt i granarna rundt omkring henne. De utbytte på sitt sätt mången glad hälsning och månget ord, som tydde på igenkännande. Ty många af de träd, som stått där borta på skogssluttningen bland den vackra ungskogen, möttes åter härinne, sedan den egentliga julhögtiden var förbi. Och lärarinnan stängde dörren, på hvilken det oupphörligt ringt under dagen, och gick in i sitt rum, där hon snart slumrade in i sin stora länstol. Hon var trött efter dagens mödor. Men därute sken månen så klart öfver skolhuset och in genom fönsterna. Han lyssnade på julgranarnas berättelser. Ja, hvad hade de icke att berätta, både stora och små, de senare kanske mest. Det var ett susande och ett prasslande, så att man måste komma öfverens om att berätta en i sänder. "Jag stod i en präktig sal och bar många ljus och många härligheter", började den första. "Fru kommerserådinnan höll på hela dagen med att smycka mig och gjorde sig därmed mycken möda. När ändtligen kvällen kom och alla mina ljus brunno, så ringde hon. Då flögo dubbeldörrarna upp, och kommerserådet med sina söner, döttrar och gäster kommo in. Äfven tjänstfolket var med, men den fattige gossen, som bar mig från torget, var icke med. Han var glömd, men det gjorde mig ondt om honom." "Det var skada", sade en liten vänlig gran bredvid honom, "men hvad sjöngo de om?" "De sjöngo inte alls. De gingo omkring mig och sågo på grannlåten och sade gång på gång: 'O, så vackert!'- -'Utmärkt!'--Ja, just dessa ord använde de, jag minns dem mycket väl." Och granen tystnade. Han var själf förvånad öfver att han icke hade mer att berätta om julaftonens glädje och prakt. "Men hvad sade julens ängel, som lofvade besöka oss?" Han var inte där. Han var väl på något annat ställe." " "Ja, hos oss var han länge. Ack, så härligt det var hos oss!" utropade den lilla grannen. "När jag bars in i huset, var det så mörkt, att jag ingenting kunde se. Men morgonen därpå stod jag i ett litet trefligt rum, och en rar gammal fru stod framför mig och smekte mina barr med sin skrynkliga hand. Då knackade det på dörren. "Hvem är där?" frågade den gamla. "Det är Karl och Rudolf och Maja. Och Ida kommer strax efter", ropades i kör därute. "Släpp oss in, mormor!" "Nej nej, Jesusbarnet är hos mig." , Högtidlig tystnad därute. "Mormor, får mamma komma in då?" frågade en ljuf barnröst. "Ja visst, mamma får komma." Snart kom hon också; hon var en liflig, munter kvinna. Äfven fadern kom, och jag beskådades och beundrades. "Får jag klä' julgranen åt er i år också?" frågade mormor. Hon hade ett så ödmjukt sinne. "Om du får, lilla mor?--Hör på, Marie, när du har brådt med julstöket och jag är sysselsatt i affären, är det inte då en ljuflig tanke, att mormor och Jesusbarnet tillsammans reda till julfröjden åt oss här uppe?" "Jo, visst, hur skulle jag annars bära mig åt?" sade den unga kvinnan och gaf mormor en hjärtlig kyss. Och sedan höllo mormor och jag hvarandra sällskap hela dagen i den tysta, trefliga vindskammaren. Hon prydde mig så vackert med sina goda, gamla händer, som redan darrade en smula, och vi fröjdade oss öfver hvarje rödt äpple och öfver hvarje förgylld nöt samt öfver alla de vackra ljusen och konfekten. Hon fann alltid den bästa platsen för hvarje sak. Äfven en vacker transparang ställde hon i ordning--den föreställde Josef och Maria samt de tillbedjande herdarne. Slutligen fäste hon en stor, gyllene stjärna i min topp och många små stjärnor med bibelspråk på i mina grenar. Därvid upprepade hon tyst för sig själf hvarje språk: "Se, jag

bådar eder stor glädje."--"Så älskade Gud världen."--"I dag är eder född frälsaren." Hon tycktes hafva dessa ord mycket kära. Stjärnorna sågo så nya och glänsande ut, som vore de nyss nedfallna från himmelen, och mormor hviskade med ett gladt leende: "Så förvånade barnen skola blifva!" Och sedan, den underbara heliga aftonen, när jag bars ned och ställdes på det med en hvit duk öfvertäckta bordet och alla mina ljus brunno!-- (Forts.)

Bibelläsning eller hvad står det i nästa söndags text? Veckan 8-15 Januari 1905. M. 9. Mark. 1: 21-34. En sabbatsdag i Jesu lif. T. 10. v. 21-28. I Kapernaums synagoga. O. 11. v. 21-22. Han lärer med väldighet. T. 12. v. 23-28. Han hjälper en besatt. F. 13. v. 29-31. Jesus i Simons hus. L. 14. v. 32-34. På aftonen utanför Simons hus. S. 15. v. 35-38. Betsaidas invånare älska Jesus och vilja behålla honom. Söndagsskoltext för den 8 Januari. Mark. 1: 14-20. Minnesvers : Joh. 15: 16a. I hafven icke utkorat mig, utan jag har utkorat eder, och jag har bestämt eder, att I skolen gå åstad och bära frukt, och att eder frukt skall förblifva.

Barnavännens anmälan for 1905. Tjugondeandra årgången, 432 sidor, 150 fina teckningar, Redigeras af flere inom vårt land kände söndagsskolmän och af J. B. Gauffin, Uppsala, under medverkan barnavänner; Innehåller  en kort betraktelse öfver något Guds ord, af Fr. Engelke och J. B. Gauffin, längre och kortare berättelser, skildringar ur naturen och lifvet; öfver svenska orter och världens hufvudstäder , från missionsfälten i Kongo och Kina Öfversikt af följande söndags text till hjälp för lärare och barn.. Illustreras  icke med gamla utnötta klichéer utan hela året om med nya, fina originalklichéer. Utkommer  hvarje torsdag i stort åttasidigt nummer, tryckt å fint papper. Sprides  bli och för att trycket kan vårdadt, samt lagom stor upplaga för att kunna bära kostnaderna i expedieras i rätt tid; Kostar  postanstalterna 1 kr. 05 öre jämte tillägg af å hos postbefordringsafgiften; Red. af Tidn. Barnavännen, Uppsala  ex. 1 kr.; från 21-49 ex. 95 öre; 50-99 ex. 90 öre; 100 ex. och från 6-20 däröfver 85 öre pr ex. då Gratis  följer söndagsskolans textbok och ett sextonsidigt, fint illustreradt Sommarnummer. Textboken säljes extra till prenumeranter å Barnavännen för 5 öre ex. För lärare och lärarinnor finnes textboken interfolierad och klassbok i ett starkt band för 25 öre. Beställes  hos Redaktionen af Tidn. Barnavänen, Uppsala.

UPPSALA 1904, K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI.