Företag Europa

-

Documents
25 pages
Obtenez un accès à la bibliothèque pour le consulter en ligne
En savoir plus

Description

ISSN 1680-0605EUROPAFöretagNäringslivspolitiska nyheter och analyserUtgiven av Europeiska kommissionens generaldirektorat för näringsliv6januari-mars 2002INTERVJUKommissionär Erkki Liikanen omdet nya åretKONKURRENSKRAFTEN I FOKUSRapportering om Best-förfarandetINNOVATION Europeisk innovation i blickpunkten NÄRINGSLIVKrafttag mot klimatförändringarnaINRE MARKNADENDet lönar sig att klagaLiikanen omutmaningarna underEuropeiska SIDORNA 4 OCH 5kommissionen 2002januari–mars 2002LEDARE p3 INRE MARKNADEN p18Från Lissabon till Barcelona 3 Klagomål från företagen 16INTERVJU p4 Kampen mot varumärkes-Kommissionären om det förfalskningar 17nya året 4Standarder river murar 18KONKURRENSKRAFTENI FOKUS p8 Granskning av den ”nya metoden” 20Rapportering om Best-förfarandet 6DEN GLOBALA MARKNADENp19Konkurrensrapporten 2001 8 Samarbete inom lagstiftning 21INNOVATION SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGEuropeisk innovation i Tillgång till finansiering 22blickpunkten 10BLICKAR FRAMÅTp13 Förstklassiga stödtjänster förFöretagsledare och innovation 11 företag 22Näringslivskommissionär DEN NYA EKONOMIN Erkki Liikanen berättar vilka DIVERSE Ny samarbetsstrategi för Databas över företagsinkubatorer 23utmaningar som väntar turismen i Europa 12 p20företag och regeringar underAtt göra webben tillgängligare 23det kommande året.

Informations

Publié par
Nombre de visites sur la page 26
Langue Norwegian
Signaler un problème

ISSN 1680-0605
EUROPAFöretag
Näringslivspolitiska nyheter och analyser
Utgiven av Europeiska kommissionens generaldirektorat för näringsliv
6
januari-mars 2002
INTERVJU
Kommissionär Erkki Liikanen om
det nya året
KONKURRENSKRAFTEN I FOKUS
Rapportering om Best-förfarandet
INNOVATION
Europeisk innovation i blickpunkten
NÄRINGSLIV
Krafttag mot klimatförändringarna
INRE MARKNADEN
Det lönar sig att klaga
Liikanen om
utmaningarna under
Europeiska
SIDORNA 4 OCH 5
kommissionen 2002januari–mars 2002
LEDARE p3 INRE MARKNADEN p18
Från Lissabon till Barcelona 3 Klagomål från företagen 16
INTERVJU p4 Kampen mot varumärkes-
Kommissionären om det förfalskningar 17
nya året 4
Standarder river murar 18
KONKURRENSKRAFTEN
I FOKUS p8 Granskning av den ”nya metoden” 20
Rapportering om Best-förfarandet 6
DEN GLOBALA MARKNADENp19
Konkurrensrapporten 2001 8 Samarbete inom lagstiftning 21
INNOVATION SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
Europeisk innovation i Tillgång till finansiering 22
blickpunkten 10
BLICKAR FRAMÅT
p13 Förstklassiga stödtjänster för
Företagsledare och innovation 11 företag 22
Näringslivskommissionär
DEN NYA EKONOMIN Erkki Liikanen berättar vilka DIVERSE
Ny samarbetsstrategi för Databas över företagsinkubatorer 23utmaningar som väntar
turismen i Europa 12 p20företag och regeringar under
Att göra webben tillgängligare 23det kommande året.
Modernare myndighetstjänster (sidorna 4 och 5)
för företagen 13 Publikationerp 23
NÄRINGSLIV
Krafttag mot klimatförändringarna 14
Utgivare Redaktionell information
Företag Europa är en gratis tidning Syftet med Företag Europa är att visa hur främjandet av företag, innovation
som ges ut en gång i kvartalet på och entreprenörskap kan bidra till att skapa ett Europa med en hållbar
gemenskapens elva språk av ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och en större social sam-
Europeiska kommissionens manhållning.
generaldirektorat för näringsliv:
En elektronisk version av Företag Europa finns tillgänglig på kommissionens
Informations- och webbplats (europa.eu.int/comm/enterprise/library).
kommunikationsenheten
Generaldirektoratet för näringsliv Där hittar du också senaste nytt om frågor som är av intresse för Företag
Europeiska kommissionen Europas läsekrets. En stor mängd övrig information om och från
Europeiska kommissionen finns tillgänglig på Internet på adresserna:
Tfn (32-2) 299 23 98 europa.eu.int och europa.eu.int/comm/enterprise.
Fax (32-2) 299 19 26
E-post: enterprise-europe@cec.eu.int Redaktör: Andrew Boreham
Prenumerationer:
europa.eu.int/comm/enterprise/library/enterprise-europe
eller
Enterprise Europe
Rue de la Loi/Wetstraat 200 (SC15-6/49)
B-1049 Bryssel
Fax (32-2) 299 19 26Fotografierna i detta nummer kommer
E-post: enterprise-europe@cec.eu.intfrån Photodisc, Olivier Polet.
© Europeiska gemenskaperna, 2002
Illustrationer av Edouard Aronson.
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Katalognr: NB-BH-02-006-SV-C
Företag EUROPA Nr 6 januari–mars 2002 2 |Konkurrenskraften i fokus
Från Lissabon till Barcelona
Den s.k. Lissabonprocessen, vars syfte är att göra Europeiska unionen till världens mest
konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi fram till 2010, har pågått i nästan två år. När
processen lanserades såg den ekonomiska framtiden ljus ut. Nu har emellertid den allmänna
avmattningen och de fruktansvärda terroristattackerna i USA i september kastat en mörk
skugga över denna framtid.
om kommissionär Liikanen Den är nu större än på 25 år.
betonar i detta nummer Europas BNP per capitaSär det i det nuvarande kli- motsvarar mindre än två tred-
matet ännu viktigare att driva jedelar av nivåerna i USA.
på de strukturreformer och
politiska mål som EU-ledarna Syftet med Lissabonprocessen
så tydligt har fastställt. Och och dess tonvikt på att frigöra
EU-ledarna måste entydigt Europas potential när det
bekräfta detta åtagande och gäller innovationer och före-
sin beslutsamhet när de träffas tagsamhet är att vända denna
i Barcelona i mars för att gå utveckling. Det är ett mål som
igenom vilka framsteg som i hög grad kommer att främjas
har gjorts och vilka utmaningar av det konkreta införandet av
som väntar. euron den 1 januari i år.
En stark företagssektor i Men det är också en lång bit
Europa bidrar till att mildra de kvar – mycket längre än de
negativa effekterna av den ordförandeskapsperioder på
ekonomiska avmattningen sex månader som normalt
och gör att unionen kan utgör måttstocken för EU:s
komma igen med större vita- verksamhet. Trots att det finns
litet och spänst. Det var en av flera brådskande frågor som
lärdomarna som kunde dras strider om uppmärksamheten
av den senaste lågkonjunk- måste unionen just därför fort-
turen, då USA återhämtade sig sätta att fokusera på vad som
snabbare och med större kraft måste göras framöver för att
än Europa och därefter behöll skapa ett blomstrande före-
denna konkurrensfördel under tagsklimat.
decenniet efteråt.
Kommissionens senaste
konkurrensrapport visar att
FABIO COLASANTI
Generaldirektör på GD Näringslivskillnaden i levnadsstandard
mellan EU och USA har ökat.
Företag EUROPA Nr 6 januari–mars 2002 | 3Intervju
Kommissionären
blickar framåt
mot ett år fyllt
av utmaningar
De närmaste tolv månaderna kommer att medföra en hel del prövningar för företag och
regeringar i Europeiska unionen. De måste rida ut lågkonjunkturen i den globala
ekonomin, intensifiera ansträngningarna att stärka Europas konkurrenskraft och
förbereda sig för unionens utvidgning. När kommissionär Erkki Liikanen blickar framåt
mot det kommande året är det dock med tillförsikt om att dessa utmaningar kommer
att klaras av.
ekonomiskt osäkra tider finns unionens konkurrensförmåga, under de närmaste tolv måna-
det alltid en risk att företagen skapar ett tryck från omgivning- derna.Igår på defensiven och blir inåt- en som uppmuntrar sådana
vända. Erkki Liikanen är medve- reformer. Men kommissionären Fokusera på uppgiften
ten om denna risk, men hävdar varnar att det finns en risk att
att det är ett helt annat agerande reformerna blir rutinmässiga och Sedan Lissabonprocessen för
som krävs. tappar inriktning och skärpa – strukturreformer lanserades för
vilket är skälet till att han nu nästan två år sedan har det
‘I den här typen av lågkonjunk- tycker det är dags att gå ett steg tillkommit andra prioriteringar
tur, som jag hoppas är tillfällig, är längre. som kräver unionens uppmärk-
det desto viktigare att genomföra samhet. De initiativ som hela
strukturreformer, komma ifatt i ‘Kanske blir nästa steg att tillsam- tiden måste tas för att främja
informationssamhället, frigöra mans med medlemsregeringarna konkurrenskraftig företagsamhet
innovations- och entreprenörspo- fastställa kvantitativa mål. För att hamnar dessutom inte alltid på
tential och satsa på utbildning. Vi uppnå verkliga effekter måste vi löpsedlarna. Men Erkki Liikanen
får inte bli defensiva, utan måste ha verkliga mål. Sådana mål får betonar att det är nödvändigt att
istället gå på offensiven’, säger en att ändra sitt beteende efter- EU fortsätter att fokusera på uppgiften
han. som man mäts mot något man och låter företagspolitiken och
själv har godtagit. “Det finns ett informationssamhället stå kvar
Riktmärkningsprocessen (bench- talesätt som säger att Det som högt på dagordningen.
marking), som går ut på att mäta mäts, blir gjort”,’ förklarar han
framstegen i genomförandet av och antyder att sådana konkreta ‘I unionen har vi en tendens att
olika strategier för att förstärka mål kan komma att fastställas gå från ordförandeskap till ordfö-
Företag EUROPA Nr 6 januari–mars 2002 4 |Intervju
randeskap och de varar bara ett
halvår vardera. Att verkligen
förändra den europeiska ekono-
min är emellertid ett långsiktigt
projekt. Det tar tid att åstadkom-
ma förändringar och utan en fast
linje går det inte. Vi är som ett
mycket stort fartyg. Det tar tid
att få det att gira, men det gäller
att fortsätta att lägga om rodret,
säger han.
Höga förhoppningar inför
Barcelona
Nu hoppas han att Europeiska Palácio de Congreso i Barcelona: platsen för nästa EU-toppmöte
rådets toppmöte i Barcelona i
mars ska uppmuntra en mer före-
tagsvänlig och innovativ kultur, uppförandekoder och branschav- bara kan medföra fördelar för
där människor är villiga att ta ris- tal – skulle kunna användas istäl- ekonomin, mångfalden, freden
ker och marknaderna finansierar let för traditionell lagstiftning för och säkerheten’, säger han.
att åstadkomma samma mål.
Man kan uppnå en balans genom Erkki Liikanen anser att även Lissabonprocessen syftar till
att unionen antar regler om det företagspolitiken bör ses i detta
att göra EU till den mest mest grundläggande, men samti- vidare perspektiv. Han påpekar
digt och på vissa noggrant utfor- att ett klimat som bidrar till ettkonkurrenskraftiga och
made villkor ger näringslivet blomstrande näringsliv är en
dynamiska kunskapsbaserade handlingsfrihet i hur man följer grundläggande förutsättning för
reglerna. ‘Världen håller på att den mer övergripande ‘inklude-ekonomin i världen fram
förändras’, påpekar han. ‘och vi rande’ sociala modell som
till 2010 måste förändras med den’. är utmärkande för Europeiska
unionen.
risktagare, och stimulera unio- Ett vidare perspektiv
nens potential inom informa- ‘Utan lönsamma företag och en
tions- och biotekniken. Samtidigt När det gäller unionens framtida produktiv ekonomi har vi inte råd
bör åtgärder vidtas för att full- utvidgning vill kommissionären, med inklusivitet. Alla människor
borda den inre marknaden och trots den oro som en del sam- har grundläggande kvalifikatio-
fortsätta att minska byråkratin. hällssektorer har visat, uppmana ner. Inklusivitet är en tillgång för
människor att inte underskatta företagen och samhället och kan
Resultat är viktiga för kommissio- den historiska betydelsen av vad skapa trygghet. När den traditio-
nären och han tycker om att som står på spel. nella industrin anställer färre
påminna åhörare om att det är människor bland de röstberätti-
resultat, och inte förfaranden ‘Vi skriver historia. Vi är den gen- gade börjar folk glömma att utan
som räknas. ‘Vi är mycket ofta eration i Europa som har möjlig- en fungerande industri finns det
inte resultatorienterade, utan het att förena vår kontinent i ingen ekonomisk bas för tjänster-
regelorienterade och det är inte fredstid. Om vi inte tar denna na inom den offentliga sektorn.
bra. Det är en gammal vana. På chans kommer vi aldrig att kunna Kostnaderna för ett samhälle som
sikt är det resultat som räknas förklara för framtida generatio- utestänger vissa är oerhört
och inget annat’, insisterar han. ner varför vi misslyckades med höga’, varnar han.
att låta Europa vila på en gemen-
Han tar bilindustrin och den sam rättslig och institutionell
snabbväxande sektorn för elek- grund och säkerställa att rättssä-
troniska kommunikationer som kerhet ersätter våld. Trots alla
exempel på områden där andra anpassningssvårigheter är jag
typer av regelåtgärder – t.ex. säker på att detta är något som
Företag EUROPA Nr 6 januari–mars 2002 | 5Konkurrenskraften i fokus
Rapportering
Europa kan visa upp några av de bästa
exemplen i världen på goda företagspolitiskaom Best-
lösningar. I dagsläget är dessa lösningar
emellertid alltför utspridda och får inteförfarandet
tillräcklig publicitet. Best-förfarandet går
ut på att hjälpa medlemsstaterna
att hitta och utbyta goda
lösningar. I den senaste
årsrapporten om Best-
förfarandet betonas
att detta bidrar till
att förbättra
resultaten och är ett
viktigt inslag i de
olika initiativen för att
stärka unionens
konkurrensställning.
et finns uppmuntrande tecken på att alla möten mellan kommissionen, nationella myndig-
EU-medlemsstater börjar föra en mer heter och företagsorganisationer.Dstrukturerad företagspolitik och vara mer
benägna och intresserade av att studera och ta Att främja företagande
till sig goda lösningar från andra delar av
Europeiska unionen. Att åstadkomma en allmän förändring av atti-
tyderna till företagande är naturligtvis ett mål på
Syftet med Best-förfarandet är att främja ett medellång sikt. Redan nu har det emellertid skett
sådant utbyte, så att det blir självklart för både stora framsteg när det gäller de nationella
företagare och nationella myndigheter att vara förvaltningarnas inställning. Alla gör nu
nyfikna på vad som händer utanför de nationella ansträngningar för att främja företagande, både
gränserna. På så sätt kan de erfarenheter som inom utbildningssystemen och potentiella
görs i en del av unionen komma flera till del. företagssektorer. Frankrike har till exempel
inrättat en myndighet som ska övervaka olika
Vid sidan om projekten som går ut på rikt- utbildningar i företagande.
märkning (benchmarking) fungerar Best-förfa-
randet som underlag för de mål som kommissio- I Europa anses den stämpel som det innebär att
nen i samråd med medlemsstaterna håller på att gå i konkurs vara ett betydande hinder för före-
fastställa för att förbättra det allmänna företags- tagare som vill börja om på nytt. En del rege-
klimatet. Rapporten för 2001 handlar främst om ringar, bl.a. den nederländska, håller emellertid
nyckelteman som har framkommit i nyligen på att ompröva sin inställning till konkurser.
avslutade projekt och bygger på information från
Företag EUROPA Nr 6 januari–mars 2002 6 |Konkurrenskraften i fokus
Ökad uppmärksamhet ägnas också teknik såväl internt som i sina enda blankett för registrering eller
behovet av att skapa ett klimat som kontakter med företag och myndig- deklarationer och skapar större
stimulerar innovation. De åtgärder heter. En majoritet av de nationella möjligheter att klara av administra-
som vidtas eller övervägs omfattar myndigheterna har etablerat en tiva rutiner och få information eller
alltifrån skattekrediter och pen- närvaro på Internet och håller nu på rådgivning via Internet. Ett ökat
sionsreformer till främjandet av att utforma sina webbsidor. utnyttjande av ”one-stop shops”,
‘teknikorienterade inkubatorer’ och dvs. möjligheten att klara av alla
ökat stöd till marknadsföring av Enklare regler administrativa rutiner på ett och
forskningsresultaten från universitet. samma ställe, hjälper också till. Men
En av de viktigaste frågorna enligt även om man i vissa länder har
En annan viktig utveckling är det företagen själva är att reformera förkortat den tid det tar att starta
växande antalet nätverk av s.k. reglerna. I flera länder är det idag upp ett företag till nivåer som kan
företagsänglar. Under det gångna praxis att rensa ut föråldrade regler jämföras med de bästa i världen, tar
året ökade antalet nätverk bara i och fastställa tidpunkter då gammal det i andra länder fortfarande
Tyskland från två till 40. Trots detta lagstiftning upphör att gälla eller alldeles för lång tid.
är det även i fortsättningen viktigt måste omprövas. Ett ökat samarbete
att prioritera riktade anslag för att mellan ministerier och en noggrannare Stödtjänster som är av hög kvalitet,
erbjuda groddkapital och finansiering uppföljning av regelprogram tillgängliga och relevanta är av
i startskedet till innovativa företag används också för att undvika största betydelse för företagen. I
och nyföretag. bestämmelser som kan lägga rapporten ges flera exempel på
onödiga eller alltför tunga bördor initiativ för att få tjänsterna att nå ut
IKT och e-handel på företagen. till företagen på ett rationellare och
bättre sätt. Införandet av kvalitets-
Främjandet av e-handel är en viktig stadgar och kvalitetsgarantier är en
prioritering i hela Europa. Förutom Företagspolitiken i annan välkommen utveckling och
arbetet med att identifiera och de länder som ännu inte har börjatmedlemsstaterna går i rätt
undanröja rättsliga hinder som arbeta med dessa frågor uppmun-
försvårar utvecklingen av e-handel riktning, men mycket tras göra detta.
har en majoritet av länderna infört återstår att göra.
särskilda program för att Rapporten visar på det hela taget att
uppmuntra företag att göra affärer företagspolitiken i medlemsstaterna
på elektronisk väg. Ett annat viktigt inslag i regeringar- går i rätt riktning, men att mycket
nas arbete för att undvika onödig återstår att göra. Det är därför
Sett till antalet företag som idag är byråkrati är att hålla konsultationer viktigt att man nu bygger vidare på
uppkopplade mot Internet har det om lagförslag. I rapporten välkomnas de senaste årens framsteg och
gjorts stora framsteg, men det har den ökade användningen av före- intensifierar ansträngningarna för
visat sig vara svårare att förmå tagskonsekvensanalyser (i Luxemburg att utbyta och införa goda
företagen att verkligen bedriva han- är det obligatoriskt att sådana lösningar.
del på elektronisk väg. I rapporten analyser åtföljer varje lagförslag),
om Best-förfarandet 2001 under- fokuseringen på mer omsorgsfullt
KONTAKT:stryks därför att det både behövs utarbetade regler och upphävandet @
William Aitchisonett starkare regelverk för e-handel, i vissa länder av överflödig lagstiftning.
E-post: William.Aitchison@cec.eu.intinfrastrukturförbättringar, ökad
information och utbildning i IKT- I Italien inleddes denna förenklings-
kunskaper för att övertyga fler före- process 1999. Tack vare de åtgärder
tag om fördelarna med e-handel. som har vidtagits, bl.a. främjandet
av företagande bland kvinnor och
Den svenska regeringen går i bräsch- bättre samordning mellan offentliga
en genom att ta fram riktlinjer för myndigheter, var antalet företag
HÄMTA: en ‘24-timmarsmyndighet’. Skälet som startades första halvåret 2001
är att man anser att offentliga myn- det högsta sedan 1993.
europa.eu.int/comm/digheter bör föregå med gott
enterprise/enterprise_policy/exempel genom att använda infor- Bördorna på företagen håller på att
mations- och kommunikations- minska genom att man inför en best/best_report.htm
Företag EUROPA Nr 6 januari–mars 2002 | 7Konkurrenskraften i fokus
Konkurrensrapporten 2001
Levnadsstandarden i Europa är totalt sett lägre än i USA. Brister i innovationsverk-
samheten och användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) pekas ut
som de viktigaste orsakerna till den växande skillnaden. Dessa och andra frågor behandlas
i kommissionens European competitiveness report 2001. Rapporten visar dock att en del
medlemsstater ligger före USA inom vissa områden.
killnaden i levnadsstandard
mellan EU och USA är nuSstörre än på 25 år. Europa
har sedan mitten av 1990-talet
tappat terräng när det gäller både
arbetskraftens produktivitet och
sysselsättningsnivå.
BNP per capita i unionen motsva-
rar idag mindre än två tredjedelar
av amerikanska BNP, trots att den
ekonomiska tillväxten har accelererat
och sysselsättningen ökat i Europa
på senare år.
Bakom dessa sammanlagda tal
döljer sig betydande skillnader
mellan EU:s medlemsstater. Under
andra hälften av 1990-talet hade
fem medlemsstater – Irland,
Luxemburg, Portugal, Finland och
Grekland – en högre arbetskrafts-
produktivitet än USA och lika
många – Irland, Spanien,
Luxemburg, Nederländerna och
Finland – hade en bättre syssel-
sättningstillväxt.
Orsaker till USA:s försprång
Det är emellertid viktigt att förstå
orsakerna till USA:s försprång för
att kunna förbättra den europeiska
ekonomins konkurrensförmåga. Det råder allt större enighet om i denna sektor beräknas ha
Kommissionens rapport pekar att de senaste årens starka legat bakom upp till 1 %
särskilt på två viktiga orsaker: att ekonomiska resultat i USA delvis av produktionstillväxten under
det har gått långsamt att införa berodde på en ökad användning andra hälften av 1990-talet.
ny teknik och att innovationsverk- av informations- och kommunika- Motsvarande siffra för EU
samheten är svag. tionsteknik (IKT). Investeringarna uppskattas till ca 0,5 %.
Företag EUROPA Nr 6 januari–mars 2002 8 |Konkurrenskraften i fokus
Både EU och USA har ökat sina Innovation är en nyckelfaktor
totala IKT-utgifter det senaste inom biotekniken, där framgång-
decenniet, men utgiftsgapet mellan en delvis är avhängig förmågan
dem har vidgats ytterligare. År att mobilisera och utnyttja nya
1999 uppgick de amerikanska kunskaper och bedriva ett tvärvet-
investeringarna i informations- enskapligt och gränsöverskridande
teknik till ca 4,5 % av BNP. I samarbete.
Europa uppgick de i genomsnitt
till bara 2,4 %. Storbritannien Viktiga bioteknikcentra
och Sverige hade emellertid
större IKT-utgifter än USA och Konkurrensrapporten tittar närmare
Nederländerna, Danmark och på den nya typen av små och spe-
Irland låg inte långt efter. cialiserade företag – de s.k. DBF
(dedicated biotechnology firms) –
Det är också uppmuntrande för som har uppstått för att utnyttja företagare och företagssektorn
unionen att allt fler små och den nya tekniken med levande uppskattar de ansträngningar
medelstora företag i Europa är materia för industriella ändamål. som görs för att minska de
uppkopplade mot Internet. De administrativa bördorna.
senaste tre åren har andelen stigit Av statistiken över patent och
från 40 % till 70 %. samarbetsprojekt att döma har Ändå ligger EU – där ca 50 % av
USA ett stort försprång före befolkningen kan tänka sig att bli
Det dröjer innan IKT-investeringar Europa när det gäller innovativ egenföretagare – efter USA, där
får genomslag. De är dessutom verksamhet på detta område. I motsvarande siffra är 70 %.
mest produktiva om de sker i Europa försvåras utvecklingen av Kommissionen är också bekymrad
samband med organisationsfö- att forskningsprogrammen är över att det finns så få kvinnliga
rändringar, förbättringar av uppsplittrade och fortfarande företagare och överväger hur man
personalens kvalifikationer och i till stor del håller sig inom de kan öka detta antal. Resultaten av
ett klimat som gynnar och nationella gränserna. en jämförande analys av kvinnligt
belönar innovation. företagande i hela EU väntas
Det finns emellertid en del offentliggöras senare i år.
Innovation och tillväxt uppmuntrande utvecklingsten-
denser i unionen. Mellan 1999
Det finns många faktorer som och 2000 fördubblades nästan KONTAKT: @
sammantagna kan uppmuntra antalet DBF i Europa. Många
Entr-competit-benchmarkg@cec.eu.intinnovation och tillväxt. Det kan medlemsstater – däribland
handla om kunskapsbasens styrka Nederländerna, Irland, Danmark,
och arbetskraftens kvalifikationer. Sverige och Finland – har fram-
I både EU och USA var det de gångsrikt lyckats specialisera sig
tekniktunga industrierna som på bioteknikområdet. Det finns
t.ex. tillverkar IKT-produkter, dessutom viktiga centra för
precisionsinstrument, kemikalier forskning och produktion kring
och motorfordon som hade den Paris, Cambridge, Köpenhamn
högsta produktivitetsökningen och i Bayern.
under 1990-talet.
En annan rapport – Enterprise
FoU-verksamheten är emellertid Policy Scoreboard – i vilken
större i de flesta sektorer i USA företagsklimatet i unionen gran- HÄMTA:
jämfört med EU. Mest slående är skas, tyder på att Europa håller på
europa.eu.int/comm/enterprise/att den är mer än tre gånger så att bli mer företagsvänligt. Bilden
enterprise_policy/competitiveness/stor när det gäller kontorsmaskiner av företagande har blivit mer
index.htmoch datorer. positiv, fler är villiga att bli egna
Företag EUROPA Nr 6 januari–mars 2002 | 9Innovation
Innovation i blickpunkten
LÄNDERNAS ALLMÄNNA TENDENSER FÖR INNOVATIONSINDEX
Innovationsverksamhet stärker
Europas konkurrenskraft genom att ta
2. Tappar fart 1. Går framåt
fram nya processer och produkter.
Vikten av innovation bekräftades av
EU-ledarna vid toppmötet i Lissabon
2000, då kommissionen ombads
sammanställa och publicera en årlig
resultattavla för innovation. I den
första övergripande rapporten om
resultattavlan analyseras varje
4. Sackar efter ytterligare 3. Kommer ikapp
medlemsstats innovationskapacitet.
Slutsatsen är att även om det har skettGenomsnittlig förändring (95/97–99/2000)
per tendensindikator tydliga förbättringar ligger unionen
fortfarande efter USA och Japan.
den europeiska resultattavlan för andras erfarenheter så att de effekti- gäller offentlig FoU-verksamhet;
innovation beskrivs erfarenheter vare kan planera skapandet av en Sverige när det gäller FoU-verksam-Ioch tendenser, betonas starka och innovationskultur, och uppmuntra het i privata företag; samt
svaga sidor i medlemsstaternas dem att i sina egna länder sprida Nederländerna, Sverige och
resultat och undersöks hur långt budskapet om vikten av innovation Danmark när det gäller
man har kommit när det gäller de för ett framgångsrikt näringsliv. Internetanslutning i hemmen.
europeiska innovationsmålen.
I den detaljerade rapporten bekräf- Ländernas resultat skiljer sig från
Resultattavlan är en del av den tas att unionen släpar efter både varandra
riktmärkning (benchmarking) som USA och Japan på två viktiga områ-
görs för att följa medlemsstaternas den: forskning och utveckling (FoU) Om man tittar på de indikatorer där
och unionens arbete för att stärka inom den privata sektorn och jämförelser kan göras med tidigare
konkurrenskraften. I resultattavlan högteknologipatentering. år bekräftar resultattavlan påtagliga
används 17 nyckelindikatorer för att förbättringar på mellan 12 % och 76 %
sammanställa statistiska analyser Men den avslöjar också att EU-län- i sju av dem. Det handlar om allt-
inom fyra områden: mänskliga resurser, derna har ett betydande försprång ifrån tillgång till riskkapital för hög-
kunskapsbildning, överföring och före sina två stora internationella teknologisk verksamhet och antalet
tillämpning av ny kunskap samt konkurrenter när det gäller många högteknologipatent till utvecklingen
innovationsfinansiering, produktion innovationsindikatorer. Storbritannien, av livslångt lärande. Resultattavlan
och marknader. Frankrike och Irland är världsledande visar en minimal ökning av syssel-
när det gäller nyutexaminerade sättningen inom högteknologisk till-
Resultattavlan ska hjälpa politiker naturvetare och tekniker; Finland, verkning och en nedgång på tre
och opinionsbildare att lära sig av Nederländerna och Sverige när det områden: offentlig FoU-verksamhet,
Företag EUROPA Nr 6 januari–mars 2002 10 |
Sammanfattning av innovationsindex