Grönbok Den framtida gemensamma fiskeripolitiken

European Commission Directorate-General For Maritime Affairs And Fisheries

Sujets

• Common Fisheries Policy
• Aquaculture
• Environmental movement
• Management
• Economic restructuring
• Foreign Policy
• Member state of the European Union
• Sciences et techniques

Informations

• Publié par: EUROPEAN-COMMISSION-DIRECTORATE-GENERAL-FOR-MARITIME-AFFAIRS-AND-FISHERIES
• Nombre de lectures: 56
• Langue: Norwegian
• Poids de l'ouvrage: 18 Mo

Extrait

Grönbok
Den framtida gemensamma
fiskeripolitiken
Volym II
l-^r-Ne
Europeiska kommissionen Grönbok
Den framtida gemensamma
fiskeripolitiken
Volym II
Genomförandet av gemenskapens system för fiske och vattenbruk
under perioden 1993-2000
Kustområdenas ekonomiska och sociala situation
Resursernas tillstånd och förväntade utveckling
Europeiska kommissionen Omslagsfoto: © Lionel Flageul
En stor mangd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servem
(http://europa.eu.int).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2001
ISBN 92-894-0921-5
© Europeiska gemenskaperna, 2001
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Italy
TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER Rapport
om genomförandet
av gemenskapens system
för fiske och vattenbruk
under perioden 1993-2000 Innehållsförteckning
Inledning 6
1. Resursförvaltning och miljöproblem 8
1.1 De nya förvaltningsverktygen
1.2 TAC-systemet (Tillåten totalfångst) 10
1.3 Tekniska åtgärder 11
1.4 Bevarande av fiskeresurserna i Östersjön2
1.5e ava i Medelhavet 1
1.6 Miljöproblem3
1.7 Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén
för fiskerisektorn, (STECF) 14
1.8 Dialog 1
1.9 Forskning till stöd för den gemensamma fiskeripolitiken 1
2. Övervakning av dena
fiskeripolitiken7
2.1 Reform av kontrollsystemet8
2.2 Förteckning över allvarliga överträdelser
av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser 19
2.3 Ekonomiskt stöd 20
2.4 Utvärdering
3. Omstrukturering av fiskerisektorn 21
3.1 Fleråriga utvecklingsprogram (FUP)
3.2 Strukturstöd2
4. Marknadspolitik4
5. Extern fiskeripolitik 25
5.1 Bilaterala fiskeavtal
5.2 Regionala fiskeriorganisationer (RFO)
5.3 Internationella fiskeavtal
6. Beredningsindustri och vattenbruk 27 Inledning
I artikel 14.2 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 om ett gemenskaps­
system för fiske och vattenbruk (') föreskrivs att kommissionen senast den
31 december 2001 skall överlämna en rapport till Europaparlamentet och
rådet om genomförandet av den förordningen.
Kommissionen har redan gett ut två utförliga rapporter om genomförandet
av förordning (EEG) nr 3760/92. Den förstan publicerades 1996
och omfattade åren 1993-1995 (2), den andra som gavs ut år 2000 redo­
gjorde för åtgärder som vidtagits under åren 1996—1998 (3).
I denna rapport ges en allmän överblick över genomförandet av förordning
(EEG) nr 3760/92 samt enk över viktigare steg i utvecklingen av
den gemensamma fiskeripolitiken efter den senaste reformen 1992.
Sedan 1992 har det skett många viktiga förändringar i världens fiske, såväl
på europeisk som global nivå. Fiskeripolitiken, och särskilt den gemen­
samma fiskeripolitiken, skall ta itu med problem och söka lösningar under
förutsättningar som skiljer sig avsevärt från dem som gällde för tio år sedan.
Det finns t.ex. numera en mycket större medvetenhet om fiskets miljödi­
mension. Denna medvetenhet uttrycks såväl i rättsliga instrument (t.ex. i
artikel 6 i EG-fördraget, direktivet om livsmiljöer, konventionen om biolo­
gisk mångfald etc.) som i att nya begrepp tillkommit och tillämpas, bl.a.
försiktighetsprincipen och ekosystemtänkandet.
Dessutom har den internationella rättsliga dimensionen av fisket förändrats
avsevärt, bl.a. genom att FN:s havsrättskonvention trätt i kraft, genom att
man har antagit dels Förenta nationernas avtal om bevarande och förvalt­
ning av gemensamma fiskbestånd och långvandrande arter, dels uppförande­
koden för ansvarsfullt fiske. Dessutom håller en internationell rättspraxis för
fiske på att ta form genom det arbete som utförs inom den internationella
havsrättsdomstolen.
De problem den gemensamma fiskeripolitiken har att brottas med liknar i
många stycken dem som förekom 1992, bl.a. bestånd som underskrider
säkra biologiska gränser och överkapacitet i flottan, men eftersom de inte
angripits på ett riktigt sätt är de mer akuta nu. Uppkomsten av nya fiskena­
tioner och marknadens globalisering hotar konkurrenskraften och överlev­
naden för många sektorer av det europeiska fisket. Vattenbrukets impone­
rande utveckling har skapat nya möjligheter, men den har också medfört nya
utmaningar i fråga om konsument- och miljöskydd.
Gemenskapsramen för fiske och vattenbruk utformades mot en helt annan
bakgrund än den som beskrivs ovan och har därför inte alltid lyckats ge svar
på de olika utmaningar som dykt upp under de senaste tio åren. Bevarandet
C) EGT L 389, 31.12.1992, s. 1. av bestånden har t.ex. varit en svag punkt. De grundläggande förvaltnings­
(2) KOM(96) 363 slutlig. 22.7.1996. verktygen fanns, men den politiska viljan att utnyttja dem var inte tillräck­
ligt stark, trots att 1992 års reform hade utvidgat arsenalen av tillgängliga (3) KOM(2000) 15 slutlig, 24.1.2000.
Grönbok — Den framtida gemensamma fiskeripolitiken, Volym II verktyg, huvudsakligen genom möjligheten att anta fleråriga ramar för
förvaltningsbesluten och att knyta samman bevarande- och strukturdimen­
sionerna av den gemensamma fiskeripolitiken.
Reformdebatten skapar möjlighet att kartlägga bristerna i nuvarande system
och att anta nödvändiga reformer så att den gemensamma fiskeripolitiken
kan möta utmaningarna under det nya millenniet.
Grönbok — Den framtida gemensamma fiskeripolitiken, Volym Resursförvaltning och
miljöproblem
1.1 De nya förvaltningsverktygen
I förordning (EEG) nr 3760/92 föreskrivs användning av förvaltningssystem
som bygger på fiskeansträngning som ett medel för att kontrollera utnytt­
jandegrader och för att knyta flottpolitiken till TAC och kvoter. Detta, till­
sammans med inrättandet av en flerårig ram för förvaltningsbeslut (mål och
strategier) var en nyhet när denna grundförordning antogs.
Innan ett förvaltningssystem för fiskeansträngning kunde införas var det
Rådets förordning (EG) nr 3690/93
nödvändigt att utforma instrument för att begränsa tillträdet till fiske i
av den 20 december 1993 om ett
gemenskapssystem för allmänhet och till visst fiske i synnerhet. Därför antogs regler om licenser
fastställande av bestämmelser om
som gav tillträde till yrkesfiske och om särskilda fisketillstånd som gav till­
vilka uppgifter som minst måste
träde till särskilt fiske (4). ingå i fiskelicenser (EGT L 341,
31.12.1993).
Grunden för fiskeansträngningssystem antogs senare för gemenskapens väst­
Rådets förordning (EG) nr 1627/94
av den 27 juni 1994 om allmänna liga vatten i Atlanten (5), och ett liknande tillvägagångssätt initierades för
bestämmelser för särskilda
Östersjön (6).
fisketillstånd (EGT L171,
6.7.1994).
Fiskeansträngningssystemet i västliga vatten hade tre mål. Det första var att
Rådets förordning (EG) nr 3317/94
fastställa villkor som helt inordnade Spanien och Portugal i det allmänna
av den 22 december 1994 om
systemet för tillgång till gemenskapens vatten. Detta mål nåddes helt. allmänna bestämmelser om
tillstånd att bedriva fiske i ett
tredje lands vatten inom ramen för Det andra målet var att fastställa tak för fiskeansträngningen för demersala
ett fiskeavtal (EGT L 350,
arter, vilket i synergi med TAC- och kvotsystemen också skulle ha bidragit
31.12.1994).
till ett bättre bevarande av fiskbestånden, särskilt för flerartsfiske. Men de tak
Rådets förordning (EG) nr 685/95
som till slut fastställdes var bindande endast för Spanien, och eftersom inte
av den 27 mars 1995 om
administreringen av fiskeinsatsen heller dessa har ändrats för att kompensera för effektivitetsvinster blev de
med avseende på vissa fiskezoner
högre än som var nödvändigt för att uppnå kvoterna.
och -resurser i gemenskapen (EGT
L 71, 31.3.1995. s. 5).
Det tredje målet var att samla in nödvändiga data för den fortsatta utveck­
Rådets förordning (EG) nr 2027/95
lingen av system för insatsf