Lika möjligheter för kvinnor och män

European Commission Directorate-General For Employment Social Affairs And Inclusion

Sujets

• Egalitarianism
• Parental leave
• Social security
• European Union law
• Motherhood
• Occupational safety and health
• Vocational education
• Sociologie, société et politique

Informations

• Publié par: EUROPEAN-COMMISSION-DIRECTORATE-GENERAL-FOR-EMPLOYMENT_SOCIAL-AFFAIRS-AND-INCLUS
• Nombre de lectures: 17
• Langue: Norwegian
• Poids de l'ouvrage: 3 Mo

Extrait

Europeiska kommissionen Lika möjligheter för kvinnor och män
Europeiska gemenskapens rättsakter
Sysselsättning & socialpolitik
Jämställdhet mellan kvinnor och män
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för sysselsättning, arbetsmarknad
och socialpolitik
Enhet V/D.5
Manuskriptet färdigställdes i juni 1998 En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern
(http://europa.eu.int).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1999
ISBN 92-827-7671-9
© Europeiska gemenskaperna, 1999
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Germany
TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER Förord
Att kvinnor och män skall behandlas lika ingår i Europeiska gemenskapens socialpolitik. Det
är av avgörande betydelse för gemenskapens ekonomiska framgång och sociala sammanhållning
i framtiden.
Principen om likabehandling har utvecklats från en isolerad bestämmelse om lika lön för lika
arbete i artikel 119 i fördraget, till ett fullfjädrat program med jämställdhetsåtgärder. Sedan i
början av 1970-talet har kommissionen varit en drivande kraft, antingen genom sina förslag till
direktiv, informationskampanjer, eller genom att finansiera initiativ för att rikta uppmärksam­
heten på behovet av jämställdhet, få de viktigaste aktörerna att inse dess centrala roll, samt arbeta
i partnerskap med dem för att fylla behovet. Med de viktigaste aktörerna menar vi inte bara med­
lemsstaterna, utan även regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter, företags­
ledare, den akademiska världen, media och medborgarna i Europa själva.
Betydande framsteg har gjorts inom sekundärrätten. Genom flera direktiv har den rättsliga grun­
den lagts för genomgripande förändringar i attityder och praxis. Genom rättspraxis har dom­
stolen hjälpt till att klargöra och utvidga begreppet lika möjligheter när det gäller rätt till sys­
selsättning, social trygghet och lön. Dessutom har både rådets och kommissionens
rekommendationer, resolutioner och meddelanden ökat intresset för dessa frågor, genom att de
gett rikligt med riktlinjer om god praxis och lagt en ram för framtida insatser.
I samband med Maastrichtfordraget infördes ytterligare ett förfarande för att anta rättsakter ge­
nom avtalet om socialpolitik. Med tanke på att kommissionen betonar betydelsen av samarbete
i partnerskap för att uppnå lika möjligheter, är det därför kanske inte en tillfällighet att den första
text som arbetsmarknaden parter enades om, och som blev EG-rätt enligt avtalet om socialpo­
litik, handlar om jämställdhet (och i synnerhet föräldraledighet). Amsterdamfördraget har också
ytterligare understrukit vikten av lika möjligheter och lagt ny grund för åtgärder på detta område
(artiklarna 2, 3, 13 och 141). Jämställdhet mellan män och kvinnor kommer att innefattas i de
uttalade målen för gemenskapen och har nu en specifik juridisk grund i fördraget.
De lagtexter som återges i detta tillägg är stommen i gemenskapens politik för lika möjligheter.
Det räcker dock inte med direktiv för att främja verklig jämställdhet. Lagstiftningen får inte bara
vara sund på papperet - den måste även vara effektiv i praktiken. Alltför ofta är medborgarna
inte medvetna om de rättigheter som följer av gemenskapslagstiftningen, eller tycker det är svårt
att förstå de mekanismer som hävdar rättigheterna. Med tanke på detta är det en huvudpriori­
tering i gemenskapens handlingsprogram om lika möjligheter att stimulera till ökad aktivitet från
samtliga berörda jurister, för att förbättra förfarandena för verkställande av gemenskapslagstift­
ningen, och för att öka kvaliteten och kvantiteten när det gäller information om EG-rätt och so­
cialpolitik.
Även när all lagstiftning införts vet vi att det fortfarande finns mycket arbete kvar att göra, och
vi kommer att fortsätta att intensifiera och utvidga våra insatser inom detta område för att ta
itu med den bristande jämställdhet som fortfarande råder i Europeiska unionen. Kvinnornas ställ­
ning på arbetsmarknaden är ett typiskt exempel på bristande jämställdhet. Arbetslösheten bland
kvinnor är fortfarande högre än bland män, de flesta långtidsarbetslösa är kvinnor, de har ofta
lågkvalificerade, dåligt betalda och osäkra arbeten, och det är fortfarande löneskillnader mellan
kvinnor och män i unionens samtliga regioner.
3 För att möta dessa utmaningar har kommissionen, förutom lagstiftningsprogrammet, lanserat en
rad fleråriga handlingsprogram. Dessa program tillhandahåller ramarna för utarbetande av en
policy i syfte att fylla särskilda behov, samt finansiering och stöd för nyskapande och gränsö­
verskridande jämställdhetsåtgärder.
Verklig jämställdhet kan endast uppnås om vi som en gemenskap gör lika möjligheter till en
prioritering för alla - en prioritering i all politik och verksamhet på samtliga nivåer - på ge­
menskapsnivå, nationell och lokal nivå. Att införa denna "jämställdhetsreflex" i all politik på
samtliga nivåer kallas "mainstreaming". Principen om "mainstreaming" kommer att prägla ge­
nomförandet av vårt fjärde program. I kommissionen följer jag och mina kolleger träget denna
princip. Vårt mål är att säkerställa att lika möjligheter inlemmas i all politik och blir en röd tråd
i gemenskapsinsatserna. Kommissionens avdelningar ser därför för närvarande över all sin po­
litik och samtliga insatser där lika möjligheter är eller kunde vara av betydelse. Detta arbete kom­
mer att ligga till grund för att våra nya idéer om hur kvinnors intressen skall integreras i den
mer allmänna politiken.
Denna kombination av lagstiftning, "mainstreaming" och praktiska initiativ kommer att vara un­
derbyggnaden i en blomstrande och konkurrenskraftig europeisk union, och göra det möjligt att
fullt ut utnyttja både männens och kvinnornas färdigheter. Jämställdhet är nyckeln till att bygga
ett samhälle där kvinnornas och männens bidrag värderas lika, och där bådas behov att uppnå
jämvikt mellan förpliktelserna i arbetslivet och i hemmet respekteras. Den främjar en kultur i
vilken man respekterar kvinnors och mäns värdighet och ger bägge könen möjlighet att påverka.
Det slutliga målet för Europeiska gemenskapen måste vara att pojkar och flickor under kom­
mande sekel inte upplever sin framtid som begränsad beroende på könstillhörighet, utan att de
finner alla möjligheter öppna utan hinder eller fördomar, både vad gäller utbildning och sys­
selsättning.
Pádraig Flynn
Ledamot av Europeiska kommissionen
med ansvar för sysselsättning och sociala frågor Innehållsförteckning
Fördrag
— Amsterdamfördraget om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemen­
skaperna, undertecknat i Amsterdam den 2 oktober 1997, Artikel 2, 3, 13 och 141 —
EGTC340, 10.11.1997 11
Direktiv
— Rådets direktiv av den5 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskrimi­
nering (97/80/EG) — EGT L 14, 20.1.19985
— Rådets direktiv av den5 december 1997 om att ändra direktiv 96/34/EG om ram­
avtalet om föräldraledighet, undertecknat av Unice, CEEP och EFS, och att utvidga
det till att avse Förenade kungariket (97/75/EG) — EGT L 10, 16.1.1998 18
— Rådets direktiv av den 20 december 1996 om ändring av direktiv 86/378/EEG om ge­
nomförandet av principen om likabehandling av män och kvinnor i företags- eller yr-
kesbaserade system för social trygghet (96/97/EG) — EGT L 46, 17.2.1997 19
— Rådets direktiv av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat
av Unice, CEEP och EFS (96/34/EG) — EGT L 145, 19.6.1996 24
— Rådets direktiv av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa
på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller