Lika möjligheter för kvinnor och män i Europeiska unionen

-

Documents
140 pages
Obtenez un accès à la bibliothèque pour le consulter en ligne
En savoir plus

Description

Europeiska kommissionen Lika möjligheter för kvinnor och män i Europeiska unionen Årsrapport 1996 Sysselsättning & socialpolitik Lika möjligheter Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik Enhet V/D/5 En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg : Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1997 ISBN 92-827-8243-3 © EKSG-EG-Euratom, Bryssel · Luxemburg, 1997 Kopiering tillåten med angivande av källan, dock inte för kommersiellt bruk. Printed in the United Kingdom INNEHÅLL FÖRORD 5 SAMMANFATTNING 7 DELI KAPITEL 1 ATT BYGGA PARTNERSKAP I ETT FÖRÄNDERLIGT SAMHÄLLE 15 1.1 Mainstreaming och integrering 15 1.2 Strukturfonderna och lika möjligheter 21 1.3 Den sociala dialogen och arbetsmarknadens parter8 KAPITEL 2 KVINNOR OCH MAN I EN FÖRÄNDERLIG EKONOMI 29 2.1 Jämställdhet och ekonomi 29 2.2 Den europeiska sysselsättningsstrategin och nationella fleråriga program 42 2.3 Affärsverksamhet och kvinnliga företagsledare 54 KAPITEL 3 ATT FÖRENA FÖRVÄRVSARBETE MED FAMILJELIV 57 3.1 Barns inverkan på föräldrars sysselsättning 57 3.2 Föräldraledighet 63 3.3 Individualisering av rättigheter 70 KAPITEL 4 ATT FRÄMJA JÄMSTÄLLT DELTAGANDE I BESLUTSPROCESSEN 77 4.1 Kvinnors nuvarande situation i beslutsprocessen 77 4.

Sujets

Informations

Publié par
Nombre de visites sur la page 15
Langue Norwegian

Informations légales : prix de location à la page  €. Cette information est donnée uniquement à titre indicatif conformément à la législation en vigueur.

Signaler un problème

Europeiska kommissionen Lika möjligheter för kvinnor
och män i Europeiska unionen
Årsrapport 1996
Sysselsättning & socialpolitik
Lika möjligheter
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik
Enhet V/D/5 En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern
(http://europa.eu.int).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg : Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1997
ISBN 92-827-8243-3
© EKSG-EG-Euratom, Bryssel · Luxemburg, 1997
Kopiering tillåten med angivande av källan, dock inte för kommersiellt bruk.
Printed in the United Kingdom INNEHÅLL
FÖRORD 5
SAMMANFATTNING 7
DELI
KAPITEL 1 ATT BYGGA PARTNERSKAP I ETT FÖRÄNDERLIGT SAMHÄLLE 15
1.1 Mainstreaming och integrering 15
1.2 Strukturfonderna och lika möjligheter 21
1.3 Den sociala dialogen och arbetsmarknadens parter8
KAPITEL 2 KVINNOR OCH MAN I EN FÖRÄNDERLIG EKONOMI 29
2.1 Jämställdhet och ekonomi 29
2.2 Den europeiska sysselsättningsstrategin och
nationella fleråriga program 42
2.3 Affärsverksamhet och kvinnliga företagsledare 54
KAPITEL 3 ATT FÖRENA FÖRVÄRVSARBETE MED FAMILJELIV 57
3.1 Barns inverkan på föräldrars sysselsättning 57
3.2 Föräldraledighet 63
3.3 Individualisering av rättigheter 70
KAPITEL 4 ATT FRÄMJA JÄMSTÄLLT DELTAGANDE I BESLUTSPROCESSEN 77
4.1 Kvinnors nuvarande situation i beslutsprocessen 77
4.2 Varför behövs ett jämställt deltagande av kvinnor och män? 80
4.3 Strategier för att öka antalet kvinnor på politiska beslutsfattande poster 82
4.4 Lagstiftning och initiativ på europeisk nivå 85
4.5 Kvinnor på beslutsfattande poster inom arbetsmarknadsorganisationer 90 KAPITEL 5 MÖJLIGGÖRA FÖR KVINNOR ATT UTÖ VA SINA RÄTTIGHETER 95
5.1 Utövande av rättigheter 95
5.2 Verkställande och rättsmedel 103
5.3 Rättsmedel i gemenskapsrätten6
DEL 2
KAPITEL 6 LANDVINNINGAR I PEKING 113
6.1 Förberedelser för Peking 113
6.2 Själva konferensen 120
6.3 Icke-statliga organisationers bidrag1
6.4 Efter själva konferensen — genomförande av handlingsplattformen 12
LISTA ÖVER TABELLER9
LISTA ÖVER DIAGRAM 13
LISTA ÖVER KÄLLOR1 FORORD
Temat lika möjligheter för kvinnor och män har behandlats ur många olika perspektiv och på många olika sätt i olika doku­
ment. Denna rapport är dock den första i sitt slag som behandlar gemenskapens politik för lika möjligheter ur en helhets­
synvinkel. Rapporten vänder sig till en bred publik, som omfattar både de personer som ansvarar för jämställdhetspolitiken
och de personer som har ansvaret för den politiska linjedragningen i fråga om sysselsättning, sociala frågor, arbetsmarknad
och utbildning. Dessa kan fungera såväl på europeisk som på nationell eller regional nivå. Rapporten skall också kunna
utnyttjas som ett arbetsredskap av intresse för ledamöterna i Europaparlamentet, arbetsmarknadens parter, akademiker och
forskningscentrum samt för alla de personer som är engagerade i den aktuella jämställdhetsdebatten.
Denna rapport är den första i en serie årliga rapporter om jämställdhet inom Europeiska unionen som kommissionen
ämnar publicera. Syftet med rapporten är att uppfylla tre olika mål: att på ett synligt sätt ge uttryck för gemenskapens poli­
tik för lika möjligheter för kvinnor och män (synlighet), att stimulera till debatt om de framsteg som skall nås och de rikt­
linjer som skall utarbetas (strategi) samt att utgöra en utgångspunkt för kommissionen, medlemsstaterna i Europeiska unio­
nen och för de länder som ansöker om medlemsskap (konvergens).
I rapporten synas de framsteg som har uppnåtts i medlemsstaterna och på unionsnivå och den utgör därmed ett instrument
för övervakningen av jämställdheten. Rapporten ger läsaren uppgifter om olika ämnen med anknytning till jämställdhet.
Rapportens första del är i stort sett utformad i enlighet med gemenskapens fjärde handlingsprogram för lika möjligheter och
behandlar fem viktiga teman: att bygga upp partnerskap i det föränderliga samhället, kvinnor och män i den föränderliga eko­
nomin, att förena arbete och familjeliv, att främja balanserad delaktighet i beslutsfattandet och att ge kvinnor möjlighet att
utöva sina rättigheter. I den andra delen i dessa årligen återkommande rapporter skall särskilda, aktuella teman i jämställd­
hetsdebatten tas upp. Detta år har valts Förenta Nationernas världskonferens för kvinnor (i Peking i september 1995) som
tema.
Stor vikt har fästs vid trender på gemenskapsnivå och på nationell nivå och man har eftersträvat en balans mellan dessa två
infallsvinklar. Uppgifterna om nationella (och regionala) evenemang har samlats in med hjälp av bl.a. den rådgivande kom­
mittén för lika möjligheter för kvinnor och män. I detta sammanhang vill jag framföra mitt varma tack till ledamöterna i
kommittén för det goda samarbetet.
Ytterligare upplysningar om hur jämställdheten har införlivats i gemenskapens övriga politik eller i medlemsstaternas natio­
nella politik får man i andra årliga rapporter som utges av kommissionen. Som exempel kan nämnas "Sysselsättningen i
Europa" och verksamhetsrapporterna för programmen Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom för Europa III.
Denna rapport skall diskuteras på europeisk nivå av de olika parter som är engagerade i jämställdhetspolitiken. Min för­
hoppning är att såväl denna rapport som de framtida rapporterna till fullo skall bidra till att nå framsteg när det gäller lika
möjligheter för kvinnor och män.
Pâdraig Flynn SAMMANFATTNING
Jämställdhet mellan kvinnor och män är obe­
stridligen erkänd som en grundläggande princip
för demokrati och respekt för människan.
Gemenskapen har, alltsedan den skapades, erkänt
principen om lika lön och på denna grund
utvecklat en rad konsekventa förordningar som
syftar till att garantera lika rättigheter till arbete,
yrkesutbildning, arbetsvillkor och i stor utsträck­
ning social trygghet.
För att främja jämställdheten i praktiken har
gemenskapen sedan 1980-talet genomfört särskil­
da handlingsprogram, vilka, även om de tilldelats
begränsade budgetmedel, har gett betydande
dominoeffekter, bla. genom att befrämja ytterli­
gare insatser i de enskilda medlemsstaterna.
Vidare deklarerades vid Europeiska rådet i Essen
(december 1994) att främjandet av lika möjlighe­
ter för kvinnor och män, tillsammans med kam­
pen mot arbetslösheten, var en prioriterad upp­
gift för Europeiska unionen och medlemsstater­
na.
Kommissionen har deklarerat att en av de vik­
tigaste uppgifterna i utvecklingen av hela dess
politik är att skapa lika möjligheter för kvinnor
och män. Jämställdheten har nu därför blivit en
princip som skall införlivas på alla andra områ­
den - en mainstreamingpolitik som skall tilläm­
pas av alla.
Detta ambitiösa initiativ presenterades i kom­
missionens meddelande om förslag till det fjärde
handlingsprogrammet på medellång sikt för lika
möjligheter för kvinnor och män (1996-2000),
som därefter antogs av rådet1. Handlingspro­
grammet antogs och följdes i februari 1996 av ett
meddelande från kommissionen om "Att införli-
Rådets beslut av den 22.12.95, EGT nr L 335,
30.12.1995.
7 SAMMANFATTNING
va jämställdheten mellan kvinnor och män i Kvinnor reser ofta tillsammans med barn och
gemenskapens hela politik och i samtliga insat­ använder barnvagnar och sittvagnar. Att utveckla
»2
bra, effektiva och kvalitativa system för kollektiv­ser
trafik där man beaktar tillgängligheten för passa­
Denna årsrapport om lika möjligheter för kvin­
gerare med särskilda behov skulle bidra till jäm­
nor och män i Europeiska unionen publicerades
ställdheten.
1994 i kommissionens vitbok "Europeisk social­
politik - En väg framåt för unionen3". I den I ett längre tidsperspektiv kan man se att en
utvärderas utvecklingen inom jämställdhetsområ­ större tonvikt på mainstreaming inte behöver
det på medlemsstatsnivå och på europeisk nivå. innebära att ytterligare positiva åtgärder skall
Den kan i sig användas som ett instrument för att upphöra. Båda kompletterar varandra och bör
följa upp jämställdhetspolitiken, vilket är ett vik­ tillämpas tillsammans. Denna process kan ses
tigt krav vad avser mainstreaming. inte bara i gemenskapens tre handlingsprogram
utan även i riktlinjerna för utvecklingssamarbete
och i enskilda medlemsstater. Mainstreaming
(dvs. integrering av principen om lika möjlighe­
ter för kvinnor och män) var även ett huvudäm­KAPITEL l
ne vid Pekingkonferensen, där unionen gjorde en
betydande insats (se kapitel 6).
ATT BYGGA Genomförandet av en strategi för mainstrea­
ming är en invecklad och långsiktig process, vil­
PARTNERSKAP ket kräver olika tillvägagångssätt. Den kräver till
exempel en analys av den nuvarande situationen
IETT för att fastställa de olika effekterna av riktlinjer
för kvinnor och män, könsuppdelad statistik,
finansiering och ett balans mellan de kvinnor och FÖRÄNDERLIGT
män som fattar de nödvändiga besluten.
SAMHÄLLE
Processen kräver medverkan på alla politiska
nivåer och inom alla områden och bättre samråd
och samordning mellan alla dem som är berörda.
I detta syfte har kommissionen inrättat en grupp
Insatser för att främja lika möjligheter för kvin­
av kommissionsledamöter som skall svara inför
nor och män förstärks inom många områden av
ordföranden och sammanställa en översiktsrap­
Europeiska unionens riktlinjer och program.
port över lika rättigheter och möjligheter för
Grunden till att denna strategi utvecklas kan
kvinnor och män på unions- och kommissionsni­
summeras som "mainstreaming", ett begrepp
vå.
som nämndes i det tredje handlingsprogrammet
och som har utvecklats avsevärt i det fjärde hand­
lingsprogrammet. Detta mer globala synsätt på
Strukturfonderna
jämställdhet kräver att det utvecklas perspektiv på
och analyser av könsrollernas betydelse för rikt­ Jämställdheten har ingått som en uppenbar del
linjer, program och åtgärder inom alla områden. i Europeiska socialfonden (ESF), den äldsta av
Mainstreaming definieras som ett systematiskt strukturfonderna, från åtminstone 1976. Vad gäl­
övervägande av skillnaderna mellan villkor, situa­ ler de övriga fonderna har jämställdhetsaspekten
tioner och behov hos kvinnor och män inom fått ökad betydelse vid varje revidering. Både
gemenskapens hela politik vid planeringen, för­ uttalandena om riktlinjerna gällande lika möjlig­
verkligandet och utvärderingen vad avser Europa, heter för kvinnor och män och de faktiskt tillde­
industriländerna och utvecklingsländerna. lade ekonomiska medlen till jämställdhetspro­
gram och åtgärder har dock utgjort en mycket
Att tillämpa en "mainstreaming"-politik inom,
liten del av den totala bilden. Antalet kvinnor
t.ex. transportpolitiken innebär att man tar hän­
syn till att kvinnor oftare utnyttjar allmänna
transportmedel och i mindre utsträckning äger
2 KOM(96) 67 slutlig, 21.2.1996.
eller har tillgång till bil i jämförelse med män. 'KOM (94) 333, 27.7.1994.
8