Så skapar man balans mellan könen i det politiska beslutsfattandet

European Commission Directorate-General For Employment Social Affairs And Inclusion

Sujets

• Politics
• Sociologie, société et politique

Informations

• Publié par: EUROPEAN-COMMISSION-DIRECTORATE-GENERAL-FOR-EMPLOYMENT_SOCIAL-AFFAIRS-AND-INCLUS
• Nombre de lectures: 17
• Langue: Swedish
• Poids de l'ouvrage: 1 Mo

Extrait

Så skapar man balans mellan könen
i det politiska beslutsfattandet
Europeiska kommissionen På konferensen "Kvinnor för förnyelse i politik och samhälle", som hölls i Rom
1996, undertecknade kvinnliga ministrar från 13 medlemsstater "Romstadgan".
Texten publiceras i denna handledning.
© Carletti Photo Center, Roma Så skapar man balans mellan
könen i det politiska
beslutsfattandet
En handledning i metoder att öka
kvinnors deltagande i den politiska
beslutsprocessen
av Monique Leijenaar
I samarbete med det europeiska nätverket
"Kvinnor i beslutsprocessen"
Sysselsättning & socialpolitik
Lika möjligheter
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik
Enhet V/D/5
Manuskriptet färdigställdes i mars 1996 Monique Leijenaar är professor i statskunskap vid universitetet i Nijmegen, Nederländerna. Hon
är specialiserad på lokalpolitik, val samt kvinnor och politik. Hon har publicerat flera artiklar och
böcker i dessa ämnen. Hon har arbetat som konsult åt den nederländska regeringen och för flera
mellanstatliga organisationer. Från 1992 till 1996 var hon dena experten i det euro­
peiska nätverket "Kvinnor i beslutsprocessen".
Denna rapport har finansierats och färdigställts av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet
för sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik. Den återger inte nödvändigtvis kommissionens
officiella ståndpunkt.
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet
via Europa-servern (http://europa.eu.int).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1997
ISBN 92-827-9839-9
© Europeiska gemenskaperna, 1997
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Italy Innehåll
Inledning 5
Historik
Denna handlednings syfte och innehåll 6
Del I — Bakgrund 9
Kapitel 1: Vikten av en balans mellan könen: beskrivning av
problemet
1.1 Siffror över kvinnor i den politiska beslutsprocessen 9
1.2 Argument som understryker vikten av kvinnors delta­
gande i den politiska beslutsprocessen 12
Kapitel 2: Förklaring till kvinnors underrepresentation:
relevanta faktorer 16
2.1 Vägar in i lagstiftningen6
2.2 Värvning8
2.3 Urval 21
2.4 Val3
Slutsatser del I5
Del II — Instrument7
Kapitel 3: Skapandet av en balans mellan könen: politiska
instrument 27
3.1 Forskning, statistik och mätning 29
3.2 Upplysning 31
3.3 Vidgande av värvningsunderlaget 34
3.4 Bearbetning av urvalsmetoderna inom de politiska
partierna9
3.5 Lagstiftning 43
Kapitel 4: Ett övergripande försök till balans mellan könen:
omfattande politiska program 47
4.1 Nationell handlingsplan; innehåll7
3 4.2 Belgiens nationella handlingsplan 51
4.3 Nederländernas nationella handlingsplan2
4.4 Sveriges nationellan4
4.5 Europeiska kommissionens verksamhet5
Sammanfattande synpunkter 59
Noter 61
Bilagor5
I. Rådets rekommendation av den 2 december 1996 om en balanserad
fördelning mellan kvinnor och män i beslutsprocessen 67
II. Romstadgan — "Kvinnor för förnyelse i politik och samhälle" 73
III. Förteckning över relevanta texter 76
IV.g över europeiska publikationer8 Inledning
Historik
Problemet med att tillförsäkra kvinnor delaktighet i den politiska beslutsproces­
sen är just nu mycket aktuellt i Europa. I EU-ländernas parlament (under- och
överhuset) finns det i genomsnitt 15 % kvinnor och bland ministrarna 16 %. Det
finns en betydande skillnad mellan länderna såväl beträffande representation
mätt i antal som beträffande viljan att öka kvinnors politiska deltagande.
Exempelvis har den belgiska regeringen lagstiftat om att de politiska partierna
skall nominera 33 % kvinnor på sina listor över valkandidater. I Italien utarbeta­
des 1993 en liknande lagstiftning gällande kandidater vid lokala val. Denna
förklarades grundlagsstridig 1995. Det fanns i Luxemburg fram till 1996 inte en
enda handlingsplan för att ta itu med situationen. Emellertid godkände Luxem­
burgs parlament i mars 1996 ett förslag, som banar vägen för införandet
av kvotering i grundlagen för att erhålla en fördelning mellan könen på
40 %-60 %.
I de flesta europeiska länder fick kvinnor rösträtt omkring 1920. Vid det laget
hade kampen för kvinnors rösträtt pågått under flera år, p.g.a. motstånd som
huvudsakligen grundades på uppfattningen att en kvinnas plats var i familjen.
Införandet av rösträtt för kvinnor väckte frågor om följderna av att fördubbla
väljarkåren. Sedan dess har det pågått en oavbruten debatt om kvinnans roll i
politiken. Jämfört med för 75 år sedan är i alla fall den allmänna attityden till
kvinnors deltagande i politiken mycket mer positiv. Idag finns det få som anser
att kvinnor inte hör hemma i politiken. Det är t.o.m. vida erkänt att ett ojämnt
deltagande i den politiska beslutsprocessen är en brist i demokratin. Den aktuella
debatten är därför inriktad på frågan hur och inte om man skall öka kvinnors e i politiken.
Denna positiva inställning kan också återfinnas i officiella uttalanden och
resolutioner från internationella organ. Redan 1960 anförde den internationella
överenskommelsen om medborgerliga och politiska rättigheter ("The Internatio­
nal Covenant on Civil and Political Rights") följande: "De länder som deltar i
denna överenskommelse åtar sig att tillförsäkra likar för kvinnor och
män så att de kan komma i åtnjutande av samtliga medborgerliga och politiska
rättigheter, som framlagts i denna överenskommelse." På europeisk nivå antog
rådet den 27 mars 1995 följande resolution: "Rådet fastställer att jämn fördel­
ning mellan könen i beslutsprocessen... på varje område av livet utgör ett viktigt
villkor för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är nödvändigt att göra alla
ansträngningar för att få till stånd förändringar i strukturer och attityder, som är
viktiga för att verklig jämställdhet ska råda vid tillträde till poster i beslutsfat­
tande positioner inom de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella områ­
dena." Det senaste världsomspännande uttalandet återfinns i det politiska handlings­
program, som grundas på FN:s fjärde världskonferens i Peking. Regeringarna har
godkänt följande text: "Regeringarna förbinder sig att fastställa balans mellan
könen som mål i regeringsorgan och utskott, liksom i allmänna administrativa
enheter och i domarkåren. Vidare förbinder sig regeringarna att bl.a. fastställa
specifika mål och tillämpa metoder för att betydligt öka antalet kvinnor i syfte att
uppnå en jämn fördelning mellan könen" (punkt 190a) och "att vidta åtgärder
där så anses lämpligt i valsystem, som uppmuntrar politiska partier att integrera
kvinnor på valbara och icke-valbara poster i samma utsträckning och på samma
nivåer som män".
Slutligen finns det ett förslag från kommissionen till rådets rekommendation om
att kvinnor och män i lika stor utsträckning skall delta i beslutsprocessen. Enligt
förslaget skall rådet rekommendera medlemsstaterna att införa en sammanhål­
len strategi och utveckla eller införa lämpliga lagar, bestämmelser eller stimulans­
åtgärder för att uppnå en balans mellan könen i. En sådan
strategi bör täcka alla samhällsområden tillsammans med alla sociala aktörer på
nationell, regional och lokal europeisk nivå.
Denna handlednings syfte och innehåll
Dennas syfte är att hjälpa regeringar, politiska partier och icke­
statliga organisationer i EU-länderna att omvandla sina positiva planer avseende
kvinnors delaktighet till konkreta, integrerade politiska handlingsprogram, som
leder till en ökning av antalet kvinnor på politiska poster. I många länder har
regeringarna vidtagit åtgärder, vilket behandlas i de följande kapitlen. I de flesta
länder är emellertid dessa av provisorisk karaktär och utgör inte någon del av en
integrer