Åska i juli

-

Livres
53 pages
Lire un extrait
Obtenez un accès à la bibliothèque pour le consulter en ligne
En savoir plus

Description

Christensons och Bomans är två förmögna familjer som båda har för vana att ta sin tillflykt till den undersköna Uppländska skärgården. Här lär de en dag känna varandra, de är ju trots allt grannar, men finner snart att det är omöjligt att dra jämt. I själva verket hatar de varandra passionerat. Familjernas barn väljer dock en helt annan väg. Tillsammans drar de sig undan föräldrarnas dispyter, men detta är ett val som snart kommer att ha oanade konsekvenser. Och vid sidan om allt befinner sig den vackra platsen, som här nästan blir besjälad med en egen vilja ...

Sujets

Informations

Publié par
Date de parution 01 avril 2019
Nombre de visites sur la page 0
EAN13 9788726140347
Langue Swedish

Informations légales : prix de location à la page  €. Cette information est donnée uniquement à titre indicatif conformément à la législation en vigueur.

Signaler un problème
Maj-Britt Eriksson
Åska i juli
Saga
Åska i juli Omslagsfoto: Shutterstock Copyright © 1969, 2019 Maj-Britt Eriksson och SAGA Egmont, an imprint of Lindhardt og Ringhof A/S Copenhagen All rights reserved ISBN: 9788726140347 1. E-boksutgåva, 2019 Format: EPUB 2.0 Denna bok är skyddad av upphovsrätten. Kopiering för annat än personligt bruk får enbart ske efter överenskommelse med Saga samt med författaren. Lindhardtogringhof.dk Saga är ett förlag i Lindhardt og Ringhof, ett förlag inom Egmont-koncernen
I
Det var dukat kaffe i trädgården hos Christensons. Fru Emil Boman med förnamnet Sigrid hade kommit över. Annika, äldsta dottern i huset, följde en fjäril med blicken och undrade hur länge hon var tvungen att sitta med. Det var en så härlig dag – en dag för bad och dåsande på solvarma hällar. Fast det var ju inte så tokigt vid kaffebordet i trädgården heller – att ägna sig åt allt gott. Hon hade bakat en tårta, som hon själv komponerat. Den var så god, såå ... men Annikas mor var i allmänhet rätt skeptisk mot sin dotters receptkompositioner. – Det är trevligt att kunna träffas så här i all enkelhet, sa fru Boman och tittade på tårtan. – Ojdå! sa Annika för skojs skull. – Ja – jag menar, det här är väl inte precis enkelt ... – Snälla Sigrid, jag förstår! Fru Anna Christenson såg ogillande på Annika, som tittade litet menlöst på fru Boman, som klokt nog inte såg ut på något sätt alls, bara det vanliga vetebullsutseendet. Berit, elva år, kom kutande och med ett: – Mamma!!! får jag en kaka! nappade hon åt sig en sockerkaksskiva. – Berit! Du kan väl åtminstone hälsa ordentligt. – Goddag – (knix) – får jag bullar och saft? Oh, tårta!!! Anna Christenson såg litet uppgivet på Sigrid Boman som hade minen: Jaa, det är tröttsamt med barn – men det beror litet på en själv, också! Låt se nu, tänkte Annika – de kommer att tala om sjukdomar, kläder och barnuppfostran – inte om Torkel och Marika, så länge jag är med – åtminstone. Annika såg på de kakätande kvinnorna – deras självbelåtenhet är väl omedveten, tänkte hon nöjd – ty hon hade nyligen upptäckt Dorothy Parker.
Över havet, långt från land över solblå vågors väv skall han klyva med sin stäv, bort mot horisontens rand glittrets silverbälte. Jag skall låta skytteln gå, lyss, när grannen knackar på, koka te och klippa tråd, bleka lakanslinnets våd. Han skall kallas hjälte.
Från det allmänna slöseriet med skattemedlen och sen ungdomen brist på disciplin, vandaliseringen av Stockholm och högertrafiken avfärdats, övergick Sigrid till att långsamt och omständigt avnjuta en galloperation och Anna Christenson syntes samla sig till ett än hemskare och mer vidlyftigt ingrepp. Det märktes på de fåfänga försöken att avbryta Sigrid och på hennes sätt att sticka. Båda hade fått en nyans högre färg på kinderna. Berit på mage i gräset hade öronen på vid gavel, vilka läskiga historier! Sigrid hade sannerligen talets gåva – om det nu alltid är någon. Annika ägnade sig åt kakorna och åt att tyst heja på Bomanskan och hade en faslig mimik i smyg för att locka mor sin i skratt. Fru Anna såg stint framför sig, väl medveten om sin dotters telegrafi som hon bad en bön att Sigrid inte skulle uppmärksamma. Sen Sigrid hunnit med de flesta av sina egna och sin dotter Marikas sjukdomar och symtom sen spädbarnsåldern intill nuvarande tid och Anna brunnit av begär att få tala om sina barns körtlar och allt i samband därmed, så vände Sigrid sig till Annika och sa nedlåtande, att Annika