Ett europeiskt finansiellt samarbetsområde

Secretariat-General European Commission

Informations

• Publié par: SECRETARIAT-GENERAL-EUROPEAN-COMMISSION
• Nombre de lectures: 23
• EAN13: 928267603
• Langue: Swedish
• Poids de l'ouvrage: 2 Mo

Extrait

Europeiska
Kommissionen
i '
. ■
Ü
'Km* Λ» inique Servais
·ΐ·J Ε ι ■■ *~m
' w ·' β*
Γ~"Έ rni %1■EH i^41ι?
* i,.¿3M EUROPEISKT j* ^. U I Ά m
: FINANSIELLT
DOKUMENT EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Ett europeiskt
finansiellt
samarbetsområde
Fria kapitalrörelser och
finansiell integration
Förverkligandet av den ekonomiska och
monetära unionen
av Dominique Servais
DOKUMENT Litteraturhänvisningar finns i slutet av publikationen
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1995
ISBN 92-826-7603-X
Omslagsbild: © Mauritius
© EKSG-EG-EURATOM, Bryssel · Luxemburg, 1995
Printed in Italy Anmärkning
Denna publikation har utarbetats av en oberoende sakkunnig. Den syftar till att bli ett
inlägg i den allmänna debatten om det europeiska uppbyggnadsarbetet. Den återspeglar
inte nödvändigtvis helt och hållet Europeiska kommissionens uppfattning. De åsikter som
kommer till uttryck i denna publikation är uteslutande författarens egna. Ett europeiskt finansiellt samarbetsområde
Innehållsförteckning
INLEDNING 9
DEL I — FRIA KAPITALRÖRELSER OCH FINANSIELL INTEGRATION 11
1. Finansiell integration och den inre marknaden 13
1.1 Från den gemensamma marknaden till den stora gränslösa marknaden
1.1.1 Den inre marknaden och kommissionens vitbok
— Begreppet4
— Genomförande
— Metod 16
1.1.2 Den Europeiska enhetsakten7
— Stadfästande av idén om en inre marknad
— Metod
1.1.3 Väntade ekonomiska fördelar8
1.1.4 Framsteg på vägen mot den inre marknaden 20
1.2 Den stora marknadens finansiella dimension2
— Komponenter 2
— Växelverkan3
1.3 Vad som stod på spel
1.3.1 Företagets fördelar4
— För kreditinstituten
— För de ekonomiska aktörerna
a) Företagen
b) Spararna 25
c) Den offentliga sektorn
— Några sifferuppgifter
1.3.2 Risker som bör undvikas7
a) Tilltagande olikheter mellan medlemsstaterna 2
b) Sänkning av det skydd det finansiella systemet erbjuder
c) Hot mot växelkursernas stabilitet inom EMS
d) Hot mot penningpolitikens oavhängighet och effektivitet8
1.3.3 Behovet av en lämplig ram 29
2. Liberalisering av kapitalrörelserna trettio år efter Romfördraget 31
2.1 Etableringsrätt, tillhandahållande av tjänster samt kapitalrörelser — de nödvändiga
distinktionerna 3
2.1.1 Varför distinktionen är viktig2.1.2 Begreppen 32
2.2 Den juridiska ramen3
2.2.1 Konstitutionen
— Rom fördraget
a) Liberaliseringsprincipen4
b) Med principen sammanhängande regler 3
c) Undantag5
— Den Europeiska enhetsakten6
2.2.2 Lagstiftningen
— Nomenklaturen7
— Direktiven
a) 1960 och 1962 års direktiv 38
b) Direktivet från november 19869
2.2.3 Rättspraxis
a) Dom i Casati-målet
b) Dom i målen Luisi och Carbone
c) Dom i målet Brugnoni-Ruffinengo 40
2.3 Vad som gjorts — staternas praxis
2.3.1 Romfördragets begränsade ambition och det dåvarande ekonomiska läget.... 41
2.3.2 Segré-rapporten och utvecklingen under 60-talet
2.3.3 Uppnådda resultat2
— O förenligheten mellan fria kapitalrörelser, självständig penningpolitik och
stabila växelkurser 4
— Kompromisser3
2.4 Liberaliseringens dynamik4
2.4.1 Internationaliseringen av ekonomin
2.4.2 Kontrollernas vikande effektivitet5
2.4.3 Konsekvenserna för penningpolitiken6
Förverkligandet av en integrerad finansmarknad7
3.1 Direktivet av den 24 juni 1988 om genomförandet av helt fria kapitalrörelser 4
3.1.1 Begrepp och implikationer8
— Omfattning
— Gentemot tredje land 49
3.1.2 Genomförande 50
— Penningpolitiska åtgärder1
— Skyddsklausuler2
— Tillämpning av nationell lagstiftning och informationsförfaranden 53
— Övergångsregler4
3.1.3 Skattefrågor
— Diskriminerande bestämmelser som uppmuntrar till investeringar i natio­
nella värdepapper5
— Snedvridningar i kapitalrörelserna främst av skatteskäl 5
a) Harmonisering av bolagsskatten 5
b) Skattefusk6
3.2 Maastrichtfordraget och skärpning av reglerna för fria kapitalrörelser8
3.2.1 Motivering 5
3.2.2 Hävdandet av principen9
3.2.3 Den fria rörligheten inom Europeiska unionen
3.2.4 Friheten gentemot tredje land 61
3.3 Fri rörlighet för finansiella tjänster3
3.3.1 Allmänt
3.3.2 Bankerna— Utgångsläge 65
— Omfattningen av de fattade besluten6
— Genomförd harmonisering
— Kontrollen7
— Gentemot tredje land8
DEL II — FÖRVERKLIGANDET AV DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA
UNIONEN 71
1. Från samarbete till ekonomisk och monetär union 73
1.1 Utgångsläge
1.2 À t gärder vidtagna 1988 för stärkande av det monetära samarbetet4
1.3 Målsättningen ekonomisk och monetär union
1.4 De första milstolparna på vägen mot en ekonomisk och monetär union (1989 och
1990)7
1.5 Maastrichtfordragets tillkomst8
2. EMU såsom den kommer att te sig i slutstadiet 8
2.1 Den ekonomiska unionen2
2.1.1 Samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik 8
A — De övergripande riktlinjerna för den ekonomiska politiken3
B — Systemet med multilateral övervakning
2.1.2 Genomförandet av budgetpolitiken4
A - Reglerna rörande budgetdisciplin
B - Förfarandet vid alltför stora underskott5
a) Fastställande om alltför stortt föreligger 8
b) Åtgärder vid alltför stort underskott 86
2.1.3 Regler för finansiellt bistånd och ekonomisk och social sammanhållning 87
2.2 Den monetära unionen 88
2.2.1 Den institutionella struktur som skapats för att genomföra unionens gemen­
samma penningpolitik9
A - Beskrivning
a) Grundprinciperna: odelbarhet och federal karaktär 8
b) Den införda strukturen: Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och
Europeiska centralbanken (ECB)
c) ECB:s beslutande organ 90
d) Upprättande av ECBS och ECB1
B - Målsättningen prisstabilitet
C - ECBS uppgifter
D -ECBS oavhängighet2
E - ECBS demokratiska legitimitet och ansvar3
2.2.2 Från fasta pariteter till en gemensam valuta4
2.2.3 Valutapolitiken
3. Övergång till EMU:s slutetapp och deltagande i EMU7
3.1 De kriterier som skall beaktas 98
3.2 Fastställande av tidpunkten för övergången till slutetappen 99
3.2.1 Beskrivning
• A - Beslutet fattas av rådet före den 31 december 1996
B - Automatiskt fastställande av tidpunkten 100
3.2.2 Karakteristika 10
A - Balans mellan strikta kriterier och en bedömning1
B - Bred bas
C - Ingen vetorätt
D - Trovärdighet och oåterkallelighet3.3 Beviljande av undantag 102
3.3.1 Fastställande av vilka stater som skall medges undantag 10
A - Tidpunkten fastställs av rådet 10
B -ns automatiskt
3.3.2 Undantagens innebörd
A - Beträffande EMU:s ekonomiska del3
B —es monetära del
3.3.3 Upphävande av undantagen04
3.4 Problematiken kring: protokollen om Storbritannien och Danmark 10
3.4.1 Protokollet angående Storbritannien5
A - Ratifikationsskyldighet
B — De regler som gäller Storbritannien 10
3.4.2 Protokollet angående Danmark 106
4. De första två etapperna på vägen mot EMU:s slutstadium9
4.1 Etapp ett 10
4.2p två 111
4.2.1 Bestämmelser rörande fria kapitalrörelser 11
4.2.2 om inledning av EMU:s ekonomiska del
4.2.3 som förbereder genomförandet av EMU:s monetära del 112
A — Lagstiftningsåtgärder
B — Inrättande av det Europeiska monetära institutet
a) Ledning3
b) Uppgifter
c) Oavhängighet4
d) Finansiella resurser 11
e) Likvidation5
SAMMANFATTNING7
Litteraturhänvisningar9