Årsrapport 1995

European Economic And Social Committee

Sujets

• Annual report
• Directory
• European Economic and Social Committee
• Economie gestion

Informations

• Publié par: EUROPEAN-ECONOMIC-AND-SOCIAL-COMMITTEE
• Nombre de lectures: 13
• Langue: Norwegian
• Poids de l'ouvrage: 2 Mo

Extrait

EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
Direktionen för ledamotsförsamlingens, presidiets
och planeringsverksamhetens kansli
Rue Ravenstein 2, B-1000 BRYSSEL
Tel. + 32 2 546 90 11 Telegram: ECOSEUR
Fax: + 32 2 513 48 93 Telex: 25 983 CESEUR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS
EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉ
Årsrapport
1995
Bryssel — 1996 Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer,
1996
ISBN 92-827-7185-7
© EKSG-EG-Euratom, Bryssel · Luxemburg, 1996
Kopiering tillåten med angivande av källan, dock inte för kommersiellt bruk.
Printed In Luxembourg Innehåll
Inledning 5
Kapitel I — Ekonomiska och sociala kommitténs deltagande och inflytande . . 7
Kapitel II — Kommitténs arbete 19
1. Jordbruk, skogsbruk, landsbygdsutveckling och fiskeri 1
2. Transport- och telekommunikationspolitik 28
3. Sociala frågor och familje-, utbildnings- och kulturfrågor 3
4. Ekonomiska, finansiella och monetära frågor 47
5. Regional utveckling, landsbygds- och stadsplanering 49
6. Industripolitik 53
7. Externa relationer, handels- och utvecklingspolitik 54
8. Energi-, kärnkrafts- och forskningspolitik 68
9. Miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 76
10. Delegationer och förbindelser med tredje land 8
11. Konferenser 92
Kapitel III — Press- och mediaförbindelser5
Kapitel IV— Grupperna7
Kapitel V — Sekretariatets uppbyggnad 10
1. Personal 10
2. Budget6
3. Sammanträden
4. Generalsekretariatets struktur 1995
5. Den gemensamma organisationsstrukturen8
Bilaga A — Förteckning över yttranden och informationsrapporter som
utarbetats under 19959
Bilaga B — Förteckning över yttranden som kommittén utarbetat på
eget initiativ under 1995 131
Bilaga C — Grafik5 Inledning
År 1995 utmärktes både av en mycket intensiv verksamhet från Ekonomiska
och sociala kommitténs sida och ett erkännande av kommitténs roll och
potential från de övriga EU-institutionerna. Exempelvis har kommissionens
ordförande Jacques Santer och Europaparlamentets ordförande Klaus
Hänsch inte bara erkänt att de synpunkter som uttrycks av "verkliga repre­
sentanter för arbetsmarknads- och intresseorganisationerna i medlemssta­
terna" har en särskild betydelse. De har också deklarerat att det är på sin
plats att göra en djupgående analys av hur man bättre skall kunna dra nytta
av kommitténs medverkan när man bygger upp Europeiska unionen.
Kommittén har gett sig själv denna analysuppgift och definierar i ett yttrande
på eget initiativ, "Regeringskonferensen 1996 - Ekonomiska och sociala
kommitténs roll", vad man bör ta hänsyn till när man skall förstärka kom­
mitténs roll inom ramen för regeringskonferensens arbete under 1996.
I samband med detta tog Felipe González, dåvarande ordförande för
Europeiska unionen, emot ordföranden för Ekonomiska och sociala kom­
mittén, samt ordförandena för de tre grupperna. Vid detta sammanträde infor­
merades Felipe Gonzalez om kommitténs målsättningar i egenskap av för­
samling som företräder de europeiska medborgarna genom deras arbetslivs­
organisationer. Besöken hos de regeringschefer som kommer att delta i
regeringskonferensen fortsatte under resten av året, ochr att fortsät­
ta under hela 1996.
Dessutom har Ekonomiska och sociala kommittén ansträngt sig för att göra
sin verksamhet mer känd. Dessa insatser har gett upphov till många viktiga
initiativ, som säkert kommer att få positiva följder för vår institutions omedel­
bara framtid. Det handlar om:
— Rådets beslut om "den inre marknaden" av den 6 juni 1995, som ställde
sig positivt till förslaget att Ekonomiska och sociala kommittén skall fun­
gera som en permanent observationsgrupp för genomförandet av den
inre marknden.
— Konferensen i Barcelona om EU-Medelhavet, gav Ekonomiska och soci­
ala kommittén i uppdrag att upprätta förbindelser med sina motsvarighe­
ter i Medelhavsländerna. Med utgångspunkt i den deklarationen deltog en
delegation från kommittén i det forum för frivilligorganisationer som hölls
i Barcelona den 29 november till 1 december 1995. (Forum Civil
Euromed). I samma anda anordnades ett euro-mediterranskt toppmöte
mellan de nationella ekonomiska och sociala råden i Madrid den 12-13
december 1995, i vilket kommittén deltog mycket aktivt. — Planerna på ett forum om socio-ekonomiska framtidsperspektiv lansera­
des vid det seminarium som hölls 9-11 juni 1995 i Barcelona. Tre tema­
seminarier i Wien, Rom och London skall förbereda forumet som äger
rum i maj i Bryssel.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att ett verkligt och effektivt delta­
gande i genomförandet av lagstiftningsprogrammet, det Jacques Delors,
kommissionens förre ordförande, kallade "att bryta ny mark", och ett erkän­
nande av arbetslivsorganisationernas roll har kännetecknat 1995. Detta
väcker förhoppningar om att frågan om en institutionell förstärkning av ESK
förs upp på dagordningen inom den planerade tidsramen för revideringen av
fördragen under 1996 och 1997.
Carlos Ferrer
Ordförande KAPITEL I
Ekonomiska och sociala kommitténs deltagande
och inflytande
1. EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉNS RÅDGIVANDE
FUNKTION
Under referensperioden producerade Ekonomiska och sociala kommittén
158 rådgivande arbeten, nämligen 125 yttranden på begäran av kommissio­
nen eller rådet, 31 yttranden på eget initiativ och 2 informationsrapporter.
I kapitel II finns detaljerad information om Ekonomiska och sociala kom­
mitténs betydelsefulla bidrag till gemenskapens verksamhet.
2. FÖRBEREDELSER FÖR REGERINGSKONFERENSEN 1996
Sedan Fördraget om Europeiska unionen trädde i kraft har ESK fört en
omfattande debatt om sin rådgivande roll, om det bästa sättet för att främja
denna roll och för att förstärka de band som kommittén garanterar mellan
integrationsprocessen och medborgarorganisationerna.
ESK kommer att fortsätta diskussionen kring sin nuvarande och framtida roll
för att kunna anpassa och förstärka sin representativitet. Dennaa för­
djupning syftar till att effektivt kunna bidra till att anta de största utmaningar­
na som det europeiska samhället står inför, särskilt skapandet av arbetstill­
fällen och konkurrenskraft, i syfte att främja den europeiska samhällsmodel­
len och den sociala omvandlingen. Detta skulle ske genom att medborgaror­
ganisationerna deltar fullt ut i det europeiska bygget.
Vid sin 330:e plenarsession den 22-23 november antog Ekonomiska och
sociala kommittén yttrandet "Regeringskonferensen ocha och a kommitténs roll" med stor majoritet och två nedlagda röster. Yttrandet
lades fram av Giacomina Cassina. Sammanträdet för Europaparlamentets institutionella utskott den 12 april
1995, som leddes av Iñigo Méndez de Vigo, förste vice ordförande, gav upp­
hov till diskussioner med Carlos Ferrer, Ekonomiska och sociala kommitténs
ordförande, om förberedelserna inför regeringskonferensen 1996. Carlos
Ferrer höll ett anförande där han, med tanke på den utmaning som det euro­
peiska bygget utgör, underströk den rådgivande funktionens betydelse som
uttrycksmedel och möjlighet till deltagande för den europeiske medborgaren.
Han uttryckte sin önskan om att ESK skall delta i förstadiet till lagstiftningen
och utöka sina förbindelser med Europaparlamentet, som de två resolutio­
nerna från 1981 och 1991 föreslår. För att detta skall bli möjligt pläderade han
för ökat samarbete mellan de två institutionernas föredragande och föreslog
att Europaparlamentet begär ESK:s yttrande i vissa frågor.
Dessutom påpekade han att ESK logiskt sett borde rådfrågas av parlamen­
tet under medbeslutandeförfarandet.
Carlos Ferrer begärde att den observatörsroll för den inre marknaden som
ESK innehar på parlamentets begäran skulle institutionaliseras, och i syn­
nerhet att ESK skulle få institutionell status eftersom kommittén har samma
uppgifter och spelar samma roll som en institution.
Den 3 maj i Bryssel mötte Carlos Ferrer Marcelino Oreja, kommissionär
med ansvar för institutionella frågor och förberedelsen av regeringskonfe­<