Europeiska unionens bulletin

European Commission Secretariat-General

Sujets

• Periodical publication
• Union européenne
• Economie gestion

Informations

• Publié par: EUROPEAN-COMMISSION-SECRETARIAT-GENERAL
• Nombre de lectures: 10
• Langue: Norwegian
• Poids de l'ouvrage: 3 Mo

Extrait

EUROPEISKA KOMMISSIONEN
2000-2005: Forma ett nytt Europa
Ordförande Romano Prodis presentation
för Europaparlamentet
Strategiska mål 2000-2005
Kommissionens arbetsprogram för år 2000
Europaparlamentets resolutioner
EUROPEISKA UNIONENS
BULLETIN
TILLAGG
1 2000
SV Tillägg 2000
1/2000 2000-2005: Forma ett nytt Europa — Ordförande Romano Prodis presentation för
Europaparlamentet
Strategiska mål 2000-2005
Kommissionens arbetsprogram för år 2000
Europaparlamentets resolutioner
2/2000 Institutionella reformer — en förutsättning för utvidgningen
Kommissionens yttrande enligt artikel 48 i Fördraget om Europeiska unionen om
sammankallandet av en konferens med företrädare för medlemsstaternas regeringar
i syfte att ändra fördragen Europeiska unionens
bulletin
Tillägg 1/2000
2000-2005: Forma ett nytt Europa
Ordförande Romano Prodis presentation
för Europaparlamentet
Strategiska mål 2000-2005
(KOM(2000) 154)
Kommissionens arbetsprogram
för år 2000
(KOM(2000) 155)
Europaparlamentets resolutioner
Europeiska kommissionen En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet
via Europa-servem (http://europa.eu.int).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2000
ISBN 92-828-9207-7
© Europeiska gemenskaperna, 2000
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Belgium
TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER Innehåll
2000-2005: Forma ett nytt Europa — Ordförande Romano Prodis presentation
för Europaparlamentet 5
Strategiska mål 2000-2005 15
Kommissionens arbetsprogram för år 2000 25
Europaparlamentets resolutioner 111
T. 1/2000 2000-2005: Forma ett nytt Europa
Ordförande Romano Prodis presentation
för Europaparlamentet
Strasbourg den 15 februari 2000 Fru ordförande, För del förslå behöver Europa en stark och håll­
ärade ledamöter, bar ekonomisk tillväxt för att besegra arbets­
löshet och social utslagning och för att öka
Den nya kommissionen har påbörjat sitt man­ EU:s tyngd, både i vår egen del av världen
dat i en gynnsam tid: födelsen av det tredje och globalt.
millenniet. Det är en idealisk tid för att se vilka
För det andra, Europa behöver säkerhet. Yttre utmaningar och möjligheter som finns framför
säkerhet måste uppnås genom att minska oron oss och vad den europeiska integrationen har
och spänningarna vid våra gränser, inre säker­uppnått hittills.
het genom att bekämpa brottslighet, inklusive
Det första som slår oss är en paradox. A ena organiserad sådan. Brottsligheten måste angri­
pas vid källan - som ofta ligger i institutionell sidan har den europeiska integrationen givit
oordning, bristande utbildning, sociala orätt­oss ett halvt århundrade av fred och välstånd,
visor och den själlöshet som ofta präglar inner­oöverträffat i vår kontinents historia. Genom
införandet av euron har vi fått en helt integre­ städer och förorter. Säkerhet borde också
rad inre marknad och EU har kunnat träda innefatta en säker miljö och säkra konsument­
varor, i synnerhet när det gäller livsmedel. fram som en ekonomisk världsmakt, redo att
möta globaliseringens utmaningar.
För det tredje behöver Europatanken fyllas med
ny mening. Vi européer är arvtagare till en civi­A andra sidan är unionens medborgare desillu­
lisation som är djupt rotad i religiösa och sam­sionerade och oroade. De har förlorat tron på
hälleliga värden. I dag berikas vårt samhälle de europeiska institutionerna. De håller på att
genom sin öppenhet gentemot andra kulturer. förlora tålamodet med den långsamma takten i
Vad vi behöver nu är ett humanistiskt perspek­vårt arbete med att stävja arbetslösheten.
tiv. Vårt ekonomiska och sociala system måste Utsikterna till en utvidgning får den allmänna
låta människovärdet komma i första hand. Var opinionen att vackla mellan hopp och rädsla -
och en måste ha verklig frihet samt tillgång till hopp om stabilitet och framsteg, rädsla för ett
ömsesidigt utbyte, kultur och andligt liv. Europa utan identitet och gränser.
För det fjärde måste Europeiska unionen för­
Det räcker inte med att hänvisa till gårdagens
medla sin samhällsmodell till övriga världen.
framgångar för att komma till rätta med
Vi har inte bara till uppgift att bevaka våra
dagens skepticism och oro: medborgarna i
egna intressen: vi har en unik historisk erfaren­
Europeiska unionen måste kunna lita på att
het att förmedla, nämligen den att befria män­
deras politiker och beslutsfattare kan agera
niskor från fattigdom, krig, förtryck och into­
beslutsamt och effektivt; att de är kapabla
lerans. Vi har skapat en modell för utveckling
att modernisera Europeiska unionen och leda
och kontinental integration som grundar sig
den in i en ljus framtid.
på principerna om demokrati, frihet och soli­
daritet - och det är en modell som fungerar.
Denna uppgift blir ännu större och mer ange­
En modell där vi är överens om att överföra
lägen med utvidgningen för dörren. Utvidg­
maktbefogenheter och där vi alla accepterar
ningen är nödvändig om vi skall kunna sprida
att vi tillhör en minoritet.
fred, stabilitet och gemensamma värderingar
till hela vår kontinent. Men hur vi och kandi­
Det är inte imperialism att vilja sprida dessa
datländerna genomför utvidgningsprocessen
principer och dela vår samhällsmodell med fol­
avgör om utvidgningen kommer att försvaga
ken i södra och östra Europa som strävar efter
eller stärka Europas förmåga att skapa väl­
fred, rättvisa och frihet. Europa måste sikta
stånd och framsteg.
längre än så.
Framför allt måste vi övertyga allmänheten i Vi måste inrikta oss på att bli en civil världs­
våra medlemsstater om att utvidgningen inte makt i den hållbara globala utvecklingens
är ett nödvändigt ont: det är ett unikt histo­ tjänst. Det är ju endast genom att säkerställa
riskt tillfälle som ligger i vårt gemensamma hållbar global utveckling som Europa kan
politiska och ekonomiska intresse. garantera sin egen strategiska säkerhet.
Vi står inför två viktiga frågor: Vad behöver Detta är vad hela Europa behöver. Men vad
Europa i dag? Och vad behöver Europeiska behöver Europeiska unionen göra för att
unionen för att kunna tjäna Europa? kunna tjäna hela Europa?
T. 1/2000 Dessa frågor rör den nationella suveränitetens Europeiska unionen behöver
kärna och kräver ännu större politiskt samför­
stånd än de frågor som dominerade under
D fokusera på sina verkliga prioriteringar när
1980- och 1990-talen.
det gäller utvidgningen och fråga sig vad som
verkligen behöver göras på EU-nivå och vad Kommissionen har gett uttryck för denna poli­
som kan överlåtas på medlemsstaterna eller tiska dimension i fyra stora åtaganden, som vi
det civila samhället, något som kräver en stark
redovisade förra veckan i våra strategiska mål
konsensus, för 2000-2005:
D finna det rätta politiska receptet för att
D Nya styrelseformer för unionen.
kunna slå vakt om en stabil euro och bibehål­
len tillväxt. Grunden för denna tillväxt måste D Ett stabilt Europa och ett större internatio­
vara en dynamisk inre marknad, bättre kon­ nellt inflytande för EU.
kurrenskraft och verkliga ansträngningar för
att hjälpa fram forskning och innovation, D En ny ekonomisk och social dagordning.
D fortsätta med effektiva åtgärder för att D Bättre livskvalitet för alla.
skydda Europas miljö, harmonisera våra
system för socialt skydd och samordna våra Under den första av dessa rubriker - nya sty­
skattesystem. Skattepolitiken måste syfta till relseformer för unionen - tillkännagav vi vår
att stärka EMU och fördela skatten på k