XXX:e rapporten om konkurrenspolitiken 2000

European Commission Directorate-General For Competition

Informations

• Publié par: EUROPEAN-COMMISSION-DIRECTORATE-GENERAL-FOR-COMPETITION
• Nombre de lectures: 30
• Langue: Norwegian
• Poids de l'ouvrage: 1 Mo

Extrait

XXX:e rapporten om konkurrenspolitiken 2000
168
KD-36-01-071-SV-C
ISSN 1606-2981
2000
Europeiska kommissionen
XXX:e rapporten
om konkurrenspolitiken
2000
(Offentliggjord tillsammans
med Allmän rapport om Europeiska
unionens verksamhet — 2000)
Pris (exkl. moms) i Luxemburg: 18 EUR ISBN 92-894-0850-2
BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS ,!7IJ2I9-eaifaj!OFFICIELLA PUBLIKATIONER
L-2985 Luxembourg SV
Europeiska kommissionen
XXX:e rapporten
om konkurrenspolitiken
2000
(Offentliggjord tillsammans
med Allmän rapport om Europeiska
unionens verksamhet — 2000)
Bryssel • Luxemburg 2001
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern
(http://europa.eu.int).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2001
ISBN 92-894-0850-2
© Europeiska gemenskaperna, 2001
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Belgium
TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER
Innehållsförteckning
FÖRORD AV MARIO MONTI 7
Del I — XXX:e rapporten om konkurrenspolitiken 2000 15
INLEDNING 21
I— Konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande ställning:
Artiklarna 81 och 82; statliga monopol och monopolrättigheter:
Artiklarna 31 och 86 27
A—Moderniseringen av reglerna om lagstiftning och tolkning 27
B—Tillämpning av artiklarna 81, 82 och 86 37
C—Sektoriell politik 45
D—Statistik 71
II — Koncentrationskontroll 73
A—Inledning 73
B—Tillämpning av dominansprövningen 76
C—Korrigerande åtgärder 85
D—Samarbete 87
E—Övriga förfaranden 89
F—Statistik 90
III — Statligt stöd 93
A—Allmän politik 93
B—Stödbegreppet 95
C—Bedömningen av huruvida stöd är förenliga med den gemensamma marknaden 100
D—Förfaranden 116
E—Statistik 120
IV — Internationell verksamhet 123
A—Utvidgningen 123
B—Bilateralt samarbete 126
C—Multilateralt samarbete 131
V — Utsikter för 2001 135
BILAGA — ÄRENDEN SOM UNDERSÖKS I RAPPORTEN 140
KONK. RAP. 2000
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Del II — Rapport om tillämpningen av konkurrensreglerna
i Europeiska unionen 145
I— Karteller och missbruk av dominerande ställning: artiklarna 81, 82 och 86
i EG-fördraget — artikel 65 i EKSG-fördraget 151
A—Sammanfattning av ärenden 151
B—Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden
som antagits eller föreslagits av kommissionen 170
C—Formella beslut enligt artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget 170
D—Ärenden som avslutats med en administrativ skrivelse under 2000 171
E—Tillkännagivanden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget 175
F—Pressmeddelanden 176
G—Domar och beslut från gemenskapsdomstolarna 178
II — Koncentrationskontroll: rådets förordning (EEG) nr 4064/89
och artikel 66 i EKSG-fördraget 181
A—Sammanfattning av beslut enligt artikel 6.1 och 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 181
B—Sammanfattning av beslut enligt artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 186
C—Beslut enligt artikel 2.4 i koncentrationsförordningen
(ärenden som gäller gemensamma företag) 197
D—Kommissionens beslut 199
E—Pressmeddelanden 208
F—Inledande av förfarande 217
III — Statligt stöd 219
A—Sammanfattning av ärendena 219
B—Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden
som antagits eller föreslagits av kommissionen 266
C—Statligt stöd inom andra sektorer än jordbruk, fiske, transport och kolindustri 266
D—Förteckning över statligt stöd inom andra sektorer 288
E—Domar från gemenskapsdomstolarna 305
F—Genomförande av kommissionens beslut om återkrav av stöd 306
IV — Internationellt 313
Bilaga: Situationen i fråga om de nationella konkurrensmyndigheternas genomförande
av artiklarna 81 och 82
V—Tillämpningen av konkurrensreglerna i medlemsstaterna 331
A—Utveckling på lagstiftningsområdet 331
B—De nationella myndigheternas tillämpning av gemenskapens konkurrensregler 340
C—Nationella domstolars tillämpning av gemenskapens konkurrensregler 351
D—Tillämpningen av meddelandet från 1993 om samarbete mellan kommissionen
och de nationella domstolarna 360
KONK. RAP. 2000
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5
VI — Statistik 367
A—Artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget och artikel 65 i EKSG-fördraget 367
B—Rådets förordning (EG) nr 4064/89 av den 21 december 1989
om kontroll av företagskoncentrationer 368
C—Statligt stöd 370
VII — Undersökningar 373
VIII — Reaktioner på tjugonionde rapporten om konkurrenspolitiken 379
A—Europaparlamentet 379
B—Ekonomiska och sociala kommittén 387
KONK. RAP. 2000
FÖRORD AV MARIO MONTI
Ledamot av kommissionen och ansvarig för konkurrenspolitiken
Inledning
2000 har pmga st haft en avgande betydelse f konkurrenspolitiken.
De metoder som fetagen anvder sig av i sin affsverksamhet och i konkurrensen med varandra
genomg en snabb utveckling och konkurrensmyndigheterna mte hla jna steg med dessa
fdringar. Mycket av verksamheten under 2000 nades att anpassa konkurrenspolitiken till det nya
sociala och ekonomiska klimatet och till att fbereda konkurrenspolitiken f kommande utmaningar.
N jag inledde min betsperiod var jag medveten om att kontrollen av konkurrensreglernas
efterlevnad inte var not statiskt gom och jag engagerade mig df starkt i att fbtra EU:s
politik i fror som jag tyckte var av avgande betydelse: att skapa stre delaktighet fr
konsumenternas sida i konkurrensfrorna, att pna vt politikomre f insyn, bl.a. vad gler statligt
st, att modernisera reglerna ocksgenom att btre integrera de ekonomiska resonemangen i
regelverket och slutligen att rikta mer uppmksamhet pkonkurrensens internationella dimension.
N ets konkurrenspolitiska rapport lgs fram skulle jag vilja framha de framsteg som nts pdessa
omren.
Konkurrenspolitiken och konsumenterna
Vid mga tillflen har jag uttryckt farhor f att konsumenterna inte tillrkligt medvetna om hur
konkurrenspolitiken perkar dem. Medan man i regel insett att konkurrenspolitiken fbtrar den totala
ekonomiska effektiviteten det erraskande att den mest uppenbara effekten, dvs. effekten p
konsumenterna, ofta fsummats. Konsumenterna b fbtre information om konkurrensfror, mer
hsyn b visas dem och de b ocksinvolveras mer direkt. Detta hjper i sin tur konkurrenspolitiken
att tydligare koncentrera sig pgder som ytterst gynnar konsumenternas intressen.
Europeiska konkurrensdagar
Vt arbete med att uppndetta m har utmynnat i ett antal konkreta initiativ. Det viktigaste av dessa var
beslutet att, tillsammans med Europaparlamentet, organisera en europeisk konkurrensdag var sjte
mad i det land som innehar ordfandeskapet. Syftet att informera allmheten om de fdelar som
konkurrenspolitiken kan ge dem i form av lre priser, ett mer varierat utbud, fbtrad kvalitet p
produkter och tjster och att lyssna pkonsumenternas kommentarer och farhor n det gler
specifika varu- och tjstemarknader.
Den fsta Europeiska konkurrensdagen gick av stapeln i Lissabon den 9 juni, den andra i Paris den
17 oktober. Konferenserna var pna f alla berda parter, men konsumenter och konsumentorganisationer
KONK. RAP. 2000
8 FÖRORD AV MARIO MONTI
var sskilt vkomna. Debatten kom att gla fror och sektorer av stort intresse f konsumenterna – t.ex.
avregleringen av telekomsektorn och samgndena inom detaljhandelssektorn – en om fokus ibland mer l
p”konsumentskydd” strikt pkonkurrensfrorna. Jag hoppas att Europeiska konkurrensdagen med tiden
skall bli ett etablerat forum f ett iktsutbyte med konsumentorganisationerna om viktiga aspekter av
konkurrenspolitiken. Detta skulle inte bara ge medborgarna en btre fstlse f konkurrenspolitiken, utan
ockshjpa konkurrensmyndigheterna att ringa in eventuella konkurrensbegrsande metoder och dra fdel
av konsumenternas erfarenheter av marknaderna.
Enskilda besluts effekter på konsumenterna
Vid sidan av sskilt tillkomna initiativ har vi ocksfst att i va pressmeddelanden och
publikationer belysa vilken nytta som kommer konsumenterna till del genom de enskilda besluten. I
feliggande srapport har vi valt ut ett litet antal beslut, som skulle kunna ge vdefulla exempel phur
konsumenterna kan dra nytta av konkurrenspolitiken.
I fallet Opel Nederland fanledde klagom fr konsumenterna kommissionen att undersa de
affsmetoder som begrsade parallellhandeln med bilar. Det beslut som blev fjden sl fast att
konsumenterna har rt att ka sina bilar utan hinder i de medlemsstater d priserna som lst. Detta
ende viktigt eftersom det visar att konsumenterna inte bara passiva mottagare av
konkurrenspolitiska gder, utan att de ockskan ge impulser som f kommissionen att agera.
I endet Telefica/Sogecable/Audiovisual Sport som glde den relativt nya marknaden f
rtigheterna